De lycklige och de olycklige. Utkast af Fredrika. (Forts. fr. föreg. N:o). 1. Fattigdom och Rikedom. Anna låg på knä vid trästolen, med ansigtet gömdt i sina händer. I sängen lågo hennes båda barn på den torftiga halmdynan. De voro omsorgsfullt öfverhöljda med några at modrens klädesplagg och sofvo så godt. Modren lyfte nu en förklarad blick mot det lilla fönstret, der solen började skina in, och en tår glänste i hennes öga. Dörren öppnades: mor Lena, som jemte Anna bebodde det lilla rummet, inträdde, åtföljd af sitt sjuåriga barn. — ,Hvad är det nu? frågade hon då hon såg Annas ställning. Anna reste sig upp. — Jag var så ledsen, sade hon, ,då jag vaknade i dag och tänkte på att jag inte har nägot att ge barnen att äta då de vakna; jag har bedt år Herre! Han gör som honom täckes, men inte låter han oss förgås, det är jag viss om. Du var ju hemma med tvätten till Bergströms i går aftons? — Frun var inte hemma, jag kunde icke så några pengar förrän i morgon. Jag frågade hushållerskan om hon inte kunde hjelpa mig med en