ryflands Smwitbetskultur och ESodertillwerkning. Apothekaren Marggraf i Berlin war den förfte fom (1747) uppmanade jordbrufare att odla hwitbetan till följe af dess stora sockerhalt. Sedan upptäckten under 50 års tid warit lemnad utan uppmärksamhet wäckte Achard frågan åter till lif och af honom blef med understöd af Konungen i Preussen den första Hwiilbetsockersabrik anlagd på godset Cunern i Schlesien, men den dawarande bristen på tjenliga ap: parater för pressning och saftens rening från fremmande ämnen samt på skicklige mäftare wållade att man då endast erhöll 2 a 3 procent krystalliserbart foder af be torne. Denna ringa aflastning war otillräcklig för be täckande af kostnaderne och det tycktes som Marggrafs nppfinning ide skulle ega något wärde då fabrikerne mid Cunern, liksom några andra af Konungen omhuldade Sockerfabriler, måste upphöra. Så utkom den 21 Now. 1806 det af Napoleon 1 utfärdade dekret, som är allmänt kändt under namn af Kontinental-fyftemet, hwarigenom alla folonial-iwvaror utes stängdes från Europas kontinent, och derigenom wäcktes den fofterländska Sockerfabrikationen åter till lif, då pri fet på foder stigit öfwer 1 preussisk Thaler pr ffålp. Sockerfabrikationen blef derigenom oaktadt den obetydeliga sockerwinningen ganska lönande. Efter Napoleons fall upphörde småningom de tyska Sockerfabrikerne, hwilka ej infört betydeliga förbättringar, medan somliga lilwäl uppehöllo ännu någon tid ett swagt lif genom fivapsetillmwerfning af hwitbetor. J Frankrike deremot fortsattes att arbeta wid flere hwitbetjocter-fabrifer emedan man der tillegnat fig nyare uppfinningar å såwäl machinerier fom i konsten att utur hwitbetans saft winna en större qwantitet socker af bättre qualitet än det tyska. Då mot slutet af 1820-talet de låga franmålsprijen twungo jordegarne att fe fig om efter andra medel att winna afkastning af deras egendomar blef hivitbetsockerfabrikationen åter införd uti dess egenteliga fädernesland Tyskland. Tekniker sändes till Frankrike för att der studera det bättre förfaringssättet och derwarande fabrikers inrättning. Tywärr mille man likwäl änn i Tyskland wara klokare än i Franlrike eller man fruktade för att uti denna nd-uppfommande industri anwända stora