kyrta för att öfwerlägga om anläggning af en jernbana från Mys näs uthamn till nagon punkt a westra stambanan. Da denna jernwäg afser sörbindelsen med hufwudstaden fran sjösidan under wintern och sakens framgang äfwen för Gotland maste wara af mycken wigt, tro wi of göra wara läsare ett nöje, da wi här anför en af talarnes yttrande, angaende östersjöns segelbarhet under wintertiden. Kapten Carlsund redogjorde i ett längt med största upp märksamhet ahördt föredrag för fin erfarenhet rörande Öfterfjöns navigabilitet om wintern. Förr i werlden sades att Sstersjön ej kunde beseglas under sex manader af aret, nu hafwa wi kommit sa langt att tiden minskats till fyra och det är angbatarne som hafwa werkat detta. De hafwa brutit isen. Tal. omnämnde, sasom bewis pa huru langt man i wara dagar kommit med att befara Östersjön wintertiden, att ångfartyget Polhem nu i tre är bestridt denna postföring, ofta arbetande genom tjock is och doc hade angbaten under fina winterresor fran Gotland till fasta fan: det haft sin post ombord längsta tiden 133 timmar och fortafte tiden 53 timmar. Likwäl är denna postgang anbragt på ett in stränkt fält; med det stora fältet i Östersjön, nemligen mellan Gotland och ryska kusten, inträffar det förhallandet att det ej lägger fig en a twa gånger under ett århundrade. Sa ansag tal. också förhallandet wara med fältet mellan Gotland och de ytterfta Stod holmsstären. J Örefund inträffar högst sällan att wattnet lägger sig, i Bälterna inträffar det oftare, men isen der blir ej sa tjock och ett jernangfartyg om hundra hästkrafter skär lätt igenom den. J Landsortsskären samlar fig wisserligen drif-is fran Norra Omar fen, men blott när sydlig wind blaser; när den westliga winden kommer gär den fin wäg igen, sa att Ddrifis blott en fort tid kan ligga der. Den fasta isen är ej på längt när ja farlig fom drif-ijen. Polhem t. er. har gått igenom 9, 12, ja ända till 15 tums is och detta sätt att bereda fig wäg är wida billigare än sagning af isen. Om saledes isen i Nynäs hamn ej blir mer än 10 tum tjock wore det ej farligt. Tal. fragade de närwarande om de wisste huru tjock isen i denna hamn brukade wara. Löjtnant Sandeberg upplyste att isen i Nynäshamnen näs gon gang blifwit en fot tjock, men strax utanför hamnen har den ej hunnit till mer än 4 tum. Flera bönder fran Nynäs intygade detta samt att isen brukar ligga fjorton dagar, nagon gang en manad och fer weckor, det sednare dock mera fällan. Kapten Carlsund ansag denna tolf tums is ej wara farlig samt att en god jernangbat mycket wäl kunde genombryta den och saledes rensa hamnen fran is. Fragade man sig wid hwilken tid Nynäs hamn brukade wara stängd af is, sa befinnes att detta inträffar samtidigt med det Belterna äro stängda. För att Ada galägga wigten af Nynäs hamn wille tal. omnämna att fråga uppstatt mellan ryska och swenska poststyrelserna om placerandet af en postlinie mellan Hangö udd eller Gustafswärn och Nynäs. Da de bada rikenas poststyrelser tänkt på att placera en postlinie mel lan dessa punkter, är det troligt att den kommer till stand och ur denna synpunkt inses lätt af hwilken fördel Nynäsbanan skall blifwa för hufwudstaden. Denna posttrafik skulle afse bade pafa gerare och gods, och war handel med Finland skulle derigenom winna en tillökning för att ej tala om den winst som skulle uppsta derigenom att sjöfarten kunde tidigare taga fin början. J detalj handlarnes intresse isynnerhet maste denna MNynäd-bana wara, ja äfwen i fabrikanters och handtwerkares. Granskar man det pris som waror få widkännas, hwilka forslag på jernwäg mot dem som forslag pa annat fött kunde tal. uppgifwa en beräkning fom anses riktig, nemligen: transport af gods på jernwäg är 36 guns ger dyrare än med stepp fom ga pa oceanen, 24 ganger dyrare än med inrikes gaende fartyg och 4 ganger dyrare än trausport på kanaler. Studerar man närmare defa siffror, inser man att fördelarne äro öfwerwägande för denna sjökommunikation och att transporten per fartyg till Nynäs och på den korta jernbanan till hufwudstaden skall nödwändigt blifwa billigare än transport per jernwäg fran Götheborg. — Waer litteratur riktas för närwarande nästan dagligen med wärderika öfwersättningar. Wi hafwa i dag nöjet, säger P. T. för d. 30 Now., anmäla för wara läsare ett nytt arbete i denna riftning af Oscar Fredrik. Det är en förswenskning af Goethes berömda dikt: Torquato. Tasso, alltför iillräckligt känd för den bildade werlden, för att här behöfwa nagon widlyftigare anmälan. Det synes tydligt att öfwersättaren med förkärlek studerat sitt oci ginal, och följden deraf har ocksa blifwit lika mycken trohet som omwardnad i def atergifwande. Det harmoniska formsinne, fom utmärker öfwersättarens egen poetiska genius, har här warit bonom till ja mycket större tjenst, fom hos Goethe formen intager nästan en antit betydelse. Framför arbetet förekommer, i lithografierad handskrift, följande dedikation till H. K. H. Hertiginnan af Ostergöthland: Min sträfwans frukt, min mödas lön De läggas för din fot, Du kan ej neka sangarns bön Att taga den emot; Du gladde dig at sadden redan, At plantans wäxt och blomning sedan. Ditt namn, Sophie, ffall ristadt sta Pa detta första blad, Ty främst ditt bifall war ända Mitt mal för hwarje rad; Och sa mig dubbelt dyrbart blifwit Hwad här jag tänkt och känt och skrifwit. Stockholm i Januari 1861. Oscar. i Arbetets typografiska utstyrsel Är särdeles elegant. Framför titelbladet förekommer en wignett, komponerad af Höckert och fiucs fen i stal i Leipzig hos Giesecke Devrient. Den föreställer Tassos lagerkrönande af Leonora dEste i Belriguardos park; 31dje scenen af första akten. Papperet är wacker velin och hwarje sida omslutes af fina dubbellinier — Den äldste regerande fursten i Europa, upp: lyser Almanach de Gotha för år 1862, är Wilhelm I, konung af Wärtemberg, 79 är I månader gammal, och den ynasta Henrik XXII af Reuss-Greiz, nagot mer