A NY — Eldswåda. Nästl. Fredags morgon kl. 3 wäcktes Stådens innewånare af de hemska brandsignalerna; och redan då de första personerna kommo till brandstället, eller Hr C. J. Wickmans layerska bryggeri, war elden herre på platsen, lågorna slogo ut ur alla fönster och gluggar och tegeltaket instörtade: då först wäcktes de twå man, som lågo i byggnaden. En Guds lycka war att wädret war alldeles stilla. Sedan sprutorna kommit i gång och ett par brandsegel blifwit anbragta på de twå närmast hotade husen, lyckades det wart raffa flädningsmanskap att efter ett par timmar bli mästare öfwer elden, hwarefter snart af den stora byggnaden blott återstod en del af westra flygeln. Man wet ide orsaken till eldens utbrott. Både hus, inwentarier fomt lager af öl och fpannemål äro brandförsäkrade. DÅ nu ej blott enskildta hafwa lidit af förskräckelse och swåra förluster (deribland isynnerhet skadan på detta bryggeri, som war ett af de få nyttiga och lyckade industriföretagen härstädes i större skala), utan hela samhället har lupit faran af allmän förödelse, derest det ide lyckligtwis warit windstiltje, mäntar man noggrann undersökning om hela förhållandet härwid, om behörig tillsyn mot eldfara warit i egendomen, om brandredskapen woro i i ordning och till hands, påräknadt antal dragare för watten-hemtning war tillftå des och om en hwar af släckningspersonalen gjorde fin skyldighet, o. s. w. Således har Staden åter fått en lera af allmars sammaste art! — Wiserligen lyckades nu eldsläckningen, tt) manskapet war fom alltid willigt och raskt samt mäderleken den gynnsammaste för dess bemödanden. Men måns tro man dock ej skulle funna tänka fig en bättre anordning för händelse af eldswåda, fåfom tillvädligare flädnings-redffap, mycket mera brandsegel, o. s. w. samt frames för allt en ändamalsenligare indelning af befälet? YPIi3serligen; och wi för mår del tyda, om wi ej helt och hållet misstaga of, att mycket härwid borde wara helt annorlunda. Så förmena wi, att nattwakten icke blott skulle ha nyklarne till wådklockan och fprutrummen, utan att, jemte sprutor, flera brandsegel, m. m., der på stället skulle finnas, för eldens första dämpande, några yxor, wattenkärror med stora sprund, m. m., att flera offentliga och tillgängligare brunnar med pump skulle finnas å stadens öppna platser (såsom just nu här på Spedd-rum), att, da man här har få godt om ererceradt folk med befäl, man genast skulle omringa brand: stället få att ide sysslolösa åskådare mätte hindra flädnings-beftyret, samt ändtligen att (då republiken eller als las wälde och godtycke nu till och med är utdömdt i Amerika) en man, dertill särskildt duglig, skulle wid eldswådan hafwa högsta ledningen af det Hela. Denna förman skulle hafwa under fig några underbefälshafware, ftrålemäftarne skulle wara synnerligen walda och wäl uns derrättade, de fom spänna brandseglen borde wara förs ffilot instruerade för att ansätta dem, och blott efter detta fåtaliga öfwerbefäls befallningar skulle allt werkställas. Utan dess tillstånd skulle ingen menniska få komma inom spärrkedjan, ide rifwa ett bräde, öppna en talpanna eller stiga in i ett hus. Allt skulle ske efter en ordnad plan: wattenhemtning, släckning samt räddande af men niskolif och gods; och skulle det nödiga manskapet under arbetet ordentligt förses och de raskaste karlarne efteråt belönad. Och ordnades brandwäsendet få eller ungefär få, liksom på andra orter, tro wi wisst att faran säkrare skulle afwändas, icke så mycken skada onödigtwis uppstå, ej så stor rådwillhet förete sig, samhället wara tryggare och icke mera till den grad bero af en blind slump. Det förstås, att man derjemte skulle anwända de fträngaste kontroller i afseende på alla eldsfarliga invättningar, såsom kalkugnar och brännerier, och att byggnadsordningen skulle förbjuda att man uppförer hus få trangt; äfwenså borde alla brandredskap ständigt hallas i bästa