Gotlands läns nya tidning – 3 oktober 1861, sida 2

— Åh nej, sade Gustaf, han hvilar nog stilla, han går inte igen, han har ingenting att söka här. 1835. Ett annat folk hade flyttadt in i stugan några år derefter; madam Borkman var död, Anna tjenade som barnflicka, och Ludvig Borkman, den hygglige, gentile, vackre bokhållaren hos Hr Påhlssen, åkte i gigg, drack om och åt aborrar med sina vänner på Blå porten. Men Anna växte opp och blef större; Ludvig kunde ej fördraga att hon tjenade som piga, han klädde opp henne till mamsell och satte henne i pension. Litet hvar vet hvilka grundliga studier och hvilken finkänslig moralitet som inplantas i pensionerna; Anna fick således lära sig att sitta väl, gå väl, dansa väl, läste geografi och historia så att hon visste att Dublin var hufvudstaden i Portugal och Ludvig den XIV den störste kejsare som sutit på Komnenernas tron, dessutom lärde hon sig franska så att hon kunde läsa ,Magasine des enfants och småle då personer talade franska i hennes närvaro, kunde dessutom sy tapisseri och klumpsöm, gjorde en grann urdyna åt sin herr bror och knöt hårsouvenier åt sina talrika vänner, skaffade sig en minnesbok och slutligen en gentil psalmbok i duodesformat.