Gotlands läns nya tidning – 12 september 1861, sida 1

WISBY den 12 September. — Ijenstledighiet. Kongl. Maj:t har, uppå derom gjord underdånig ansökan, beviljat Postinspektoren Johan Vinders ett års jenstledigliet, räknadt från d. 1 Okt. innev. år, samt förordnat e. o. Kontorsskrifvaren Magnus Assarsson, att Postinspektorstjensten på eget ansvar under tiden förestå. — Strandning. Natten till d. 3 d:s strandade utanför Rohneholmar å Kogrundet Holländska skeppet Maria Paulina, fördt af Capten P. A. Paulsen, kommande från Ä iborg och destineradt till Amsterdam med last af bräder. Lossningen af lasten pågår och tros att fartyget kan räddas. — Andra årsväxtberättelsen från Gotlands län, dat. den 24 Aug., innehåller: Under i allmänhet gynsam väderlek har inbergningen af hö samt höstsäden numera försiggått, hvarvid visat sig att höskörden varit ganska vacker och att afkastningen af rågen varit mindre gifvande, äfven der densammas utseende på åkern låtit förmoda ett bättre resultat; hvaremot hvetet lärer i allmänhet visa sig fördelaktigare. — Värsäden, hvars skördande pågår, kan anses, vara temligen tillfredsställande, ehuru a åtskilliga ställen åkertunn och kortvext. — Rotvexterna visa ett särdeles frodigt och lofvande utseende, och någon sjukdom å potatisen har ännu ej afhörts. Såning ; af råg är börjad och fortgår under gynsamma omständigheter. — II. K. H. IIertiginnan af Östergöthland befinnes under sommaren hafva en klen helsa, väsendtligast till följe af 3:ne tätt på hvarandra följande barnsängar, hvadan läkarne tillstyrkt en resa till ett mildare klimat under vintern. På grund häraf har H. K. K. Hertigen ansett för en pligt att, med H. M. Konungens höga tillstånd, redan den 5 dennes, åtföljd af Hertigarne, Sina barn, afresa till Tyskland, för att derifrån jemte Hennes Kongl. Höghet Hertiginnan öfver Schweiz begifva sig till Nizza, och der tillbringa vintermånaderne. Hans Kongl. Höghets afsigt är att på våren till Sverige återvända, hvarefter Hennes Kongl. Höghet, efter en ny brunnskur och vill Gud fullkomligt återvunnen helsa, under sommaren hit ämnar återkomma. — Jill förmån för Wormsobonderna har insamling blifvit börjad på flera ställen i landsorten. De fem bönderna, som kalla sig svenska bönder från Wormsö, hafva nu uppehållit sig i Stockholm allt sedan förleden Juli månads början under afvaktan att genom svenska regeringens bemedling hos den Tyska blifva i åtnjutande af sina frioch rättigheter, hvilka de varit i besittning af allt sedan Sverige afträdde landet till Ry ssland. Vi äro fria bönderk — säger Wormsöbonden — det är vår stolthet, vårt förnämsta goda. Våra lagar och våra privilegier äro bekräftade af Svenska konungar och af de ryska ezarerna, men vi få ej njuta af demk. — Så förhåller det sig ock. Wormsöbonden är en fri man, men hans godsegare vill ej veta af hans frihet, han vill hafva honom till träl, till lifegen, alldeles som bonden i Estland och Liffland. Från urminnes tider är befolkningen på Wormsön samt en mängd andra öar i Rigaviken och vid kusten af Estland svensk; samt hafva midt ibland folkslag med helt ann: i skaplynne bibehållit svenska seder och bruk, svenskt tungomål, men en svenska sådan vi återfinna den i våra gamla krönikor eller i mycket gamla andliga böcker, samt äfven såsom de sjelfva kalla det, svensk religion. Hvad svenska regeringen gjort för dem, är ännu obekant. Men ännu äro de qvar i vart land och våga ej återvända förr än de fått underrättalen Am att AÅanarac 33. AAHA