Gotlands läns nya tidning – 20 juni 1861, sida 2

— Emellan ett par unga förlofvade, som sutto tillsammans på ett romantiskt ställe, uppstod följande samtal: ,Min älskade, sade han, ,jag ville gerna uppoffra mitt lif om jag dermed kunde behaga dig; ja, jag ville gerna lägga det för dina fötter! — Ack, hvad du är god, svarade hon, 5det påminner mig just om en uppoffring som jag gerna skulle se att du gjorde för min skull; jag önskar nemligen att du ville lägga bort bruket af cigarrökning. — Min vän, det kan jag icke; det är en vana, vid hvilken jag nära nog kan anse mig såsom vigd. — Godt, min Herre, svarade den förständiga flickan; när det är på det sättet som ni vill uppoffra ert lif för mig, så får jag säga er, att alldenstund ni är redan så godt som vigd vid cigarren, vill jag se till att ni ej må begå tvegifte. — De tvänne bränvinsankaren. En resande, som under en stark storm var ombord på ett fartyg, berättar: När stormen var som aldra häftigast, lade fartyget sig på sidan och kaptenen och ännu ett bränvinsankare föll öfver bord. — SSE