Gotlands läns nya tidning – 20 juni 1861, sida 2

beskedliga allmoge som de unge lärdoms Ijusen, de lustige bröderna, hade sina gladaste stunder, lyste som klarast och inhemtade den mesta oljan för deras akademiska framtid samt den stadigaste plägningen för deras toma magar; ty de käcke studenterna, certim tre, voro alltid snart hemmastadda i bondens stuga, visste göra sig omtyckta för sina märkvärdiga eller roliga historier om allt som fanns under solen och lyckades vanligen att vinna lysande framgångar för kistans fyllande. Stundom inställde de sig på lekstugorna, der de mellan dansarna ej knusslade på att upplåta sin lärdoms kram-låda, predikade för den förvånade bond-hopen, pressade tårar ur qvinfolkens ögon och gåfvo sålunda godt hopp om sig att snart blifva väldiga predikanter och redebogne arbetare i vingården. — Det var isynnerhet L. eller Ö. som oftast uppträdde : detta märkeliga slag af predikningar, såsom följande af Öström; hvilket må vara ett bevis på de bragder man då kunde tillåta sig och hvilken mängd af obegripligheter en tilltagsen folktalare den tiden också kunde med ganska mycken framgång lyckas spendera på enfaldigt folk. Den lefnadslustige Öström rättade då upp sig vid bords-ändan, harskade sig med en vördig min och framdundrade så följande dråpeliga ord: ,Kaste vi våra blickar på mensklighetens fänadsfulla slummervilla i religions-begreppens ömtåliga utfunderande, så måga pulsarna stadna af häpnads-känslor. Hvad under då om fanatismen