Utrikes Med Telegraf. Paris d. 16 April. Fyratio från Rom ankomna personer, som innehade misstänkta papper, häktades i Neapel d. 12. Enligt Moniteuren kungör Porten blokad af Alhaniens kust från Durazzo till Österrikes gräns. Hamburg: Konstantinopel d. 17 April. Serbiens fullmäktig Garaschanin hitkom med begäran att alla muselmän skulle åläggas att lemna Serbien. Hamburg d. 20 April. Constantinopel d. 18 April. Porten har definitivt samtyckt till Donaufurstendömenas förening under en för lifstiden vald furste. London d. 19 April. Wodehouse säger i öfverhuset: England skulle glädjas om fransmännen utrymde Rom, men kan såsom protestantisk makt ej inblanda sig i denna katholicismens hufvudfråga. Neapel d. 18 April. Trupper skickas till Calabrien för att qväsa reaktionära upprorsförsök. I Neapel har man upptäckt en omfattande bourbonitisk sammansvärjning, hvars trådar general Bosco haft i sin hand. Regeringen har derföre funnit sig föranlåten förstärka dervarande garnison med icke mindre än 10,000 man. Sammansvärjningen har äfven sina utgrening sar på landet, omkring hufvudstaden, och uppresningsförsök, som föranledt ohyggliga uppträden, hade den 6 dennes blifvit undertryckta af nationalgardet, som tagit flera bourbonska officerare och prester tillfånga. Den 2 April hade regeringen lagt handen på 2:ne egenhändiga skrifvelser från Frans II, som under falska namn voro ställda till 2 inflytelserika reaktionära personer, och i hvilka yrkades på ofördröjlig uppresning. Från Rom ankomma betydliga penningesummor, som besolda talrika sammansvurna, och på Ischia hafva blifvit tagna i beslag 27 kistor samt flera säckar fulla med penningar. — Enligt sednare underrättelser är lugnet i Neapel återstäldt. Wiener-Zeitung för den 10 April meddelar officielt ett kejserl. religionsstatut för protestanterna i de tysk-slaviska kronländerna, Tyrolen inberäknadt, hvaraf ibland andra hufvudbestämmelser upptagas, att protestanterna få sjelfständigt ordna, förvalta och leda de kyrkliga angelägenheterna och att den fullkomligaste frihet, hvad religionsbekännelse angår, garanteras dem. Alla fordna inskränkningar, beträffande uppförandet af kyrkor med torn, klockor, religionsceremoniers firande samt höckers och dkrifters införskrifvande förklaras upphäfda. Förvaltningen och representationen är fördelad i fyra grader: församlingar seniorater, superintendenter och ett evangeliskt öfverkyrkoråd med en generalsynod vid sin sida. Kyrkoskoloch välgörenhetsärender ega de fritt afgöra, äfvensom fritt lja lägre och högre själasörjare. Med ministerens bifall kunna äfven utländningar kallas till prestoch skoltjenster. Alla afgifter till katholska prester, klockare och skollärare upphäfvas. Protestanterna äro äfven i åtnjutande af alla borgerliga och politiska rättigheter och kunna söka alla statsembeten, de juridiska inberäknade. Staten lofvar ock penningebidrag till deras kyrkor och skolor. Slutligen få de stifta föreningar och ingå förbindelser med utländska föreningar.