Gotlands läns nya tidning – 25 april 1861, sida 3

v ÅVÄÅ VYUVV 11111IUV CI ÖBULDIUIIJ)vVndV: En Revolution inom Hvitbetssockertillverkningen. På vissa orter i vårt land skulle äfven hvitbetssockertillverkningen kunna komma att utgöra en passande binäring så snart sjelfva beredningssattet blir så enkelt, att det utan behof af kostsamma apparater kan vid vanliga landtbruk utföras. En nyligen i Frankrike gjord upptäckt i detta hänseende synes lofva en snar lösning af problemet. M:r Barral, sjelf en erkänd kemist, redogör i Journal dAgriculture pratique för d. 5 Febr. innevarande är för detta nya förfaringssätt i en ledande artikel, som vi här i öfversättning återgifva: Ordet revolution innebär mycket, men vi tycka icke att tillämpa det på upptäckten af den method för tillverkning af socker, som en kemist, M:r Rousseau, redan känd för uppfinningen af ett sätt för sockerämnets utdragning, som användes uti nära två hundrade sockerbruk, förevisat oss med en framgång, som öfvertygat oss om möjligheten af en total förändring i så väl den inhemska, som kolonialsockertillverkningen. Den revolution, som vi härmed tillkännagifvit, skall blifva lycklig för Frankrike, emedan den har till mål att minska priset på socker, rikta åkerbruket, befordra produktionen af kött och öka den odlade jordens fruktbarhet. Uti kolonierne skola resultaten icke blifva mindre fördelaktiga, emedan plantageägarne, utan att behöfva uppoffra några större förlagskapital på komplicerade apparater, skola af sockerrören skörda två till tre gånger mera socker än de förut erhållit. Tillverkningen af hvitbetssocker i Europa har, genom de successiva uppfinningar, som förbattrat de gamla methoderne för sockerämnets utdragning ur hvitbetan, blifvit bringad att koncentrera sig i stora sabriker och att använda en dyrbar attiralj, hvars höga pris tynger på produktionen i stället för att vara till fördel för densamma, så mycket mera, som man opererar med stora massor af råämnen. En följd häraf ir att sockerfabrikanterne icke kunna på långt när producera och skörda så mycket hvitbetor, som förarbetas i deras sockerbruk; de köpa sitt behof af betor långt ifrån till utomordentligt höga priser. Transportkostnaden uppslukar då vinsten för hvit: betsodlarne, .som äro nödsakade att föra sina betor till fabrikerne. ÅA andra sidan behöfver man, för att rena sockersaften, en ansenlig mängd benkol och ett stort antal filtreringar, som ännu mera ökar produktionskostnaderne, utan att man derföre kan ur hvitbetan utdraga mer än två tredjedelar af det socker den innehåller. Hvitbetspressing är ett förträffligt gödfoder för kreaturen, men dess hopande på vissa punkter gör, att man ej deraf kan draga så mycken fördel som möjligt, med mindre man uppsätter störa ladugårdar, som gifva anledning till en dubbel konkurrens lika besvärlig med afseende på inköpet af magra kreatur som försäljandet af de gödda. Man köper magra kreatur till dyra priser och säljer de gödda till billiga. Sedan länge hafva derföre agronomerna uttalat den åsigt, att upptäckten af en method för sockerämnets utdragning, som tillät anläggandet af små sockerbruk på sjelfva egendomarne, skulle vara en allmän välgerning. På de mindre plantagerne i kolonierne utdrager man ej mer än tredjedelen af det socker rören innehålla, det vill säga 5 å 6 procent i stället för 16 å 18. Man har föreslagit plantageägarne att skicka rören till stora centrala sockerbruk, der de fullkomligare methoder, som äro upptäckta i Europa, skulle användas, det vill säga de stora, dyrbara apparater, som man träffar i norra Frankrikes sockerfabriker. På så sätt skulle kolonisterne erhålla 10 å 12 procent socker ur sockerrören; detta tillskott i produktionen skulle ersätta kolonisterna för den tillökning i dagpenningen, som tynger på dem sedan slafveriets afskaffande. Men plantageägarne i Frankrikes kolonier böra ej, för att organisera centrala sockerbruk, åsamka sig en skuld af åtminstone 18 å 20 millioner francs. Oaktadt den lätthet att erhålla lån, som bildandet af sällskapet Credit colonial gifver dem, hafva plantageägarne ändock ryggat tillbaka för de solidariska förbindelser, som, vid råkningens uppgörande, med en ofantlig ränta skulle belasta omkostnaderne för sockerfabrikationen. Den method, hvars upptäckt vi ofvan antydt, består i användandet af några kemiska medel till billigt pris, som ej hafva någon menlig inverkan på djurkroppen och som hvarken kunna försämra sockersaften eller skada apparaterne. Filtreringarne medelst benkol äro icke mera behöfliga; sirapens afdunstning kan numera ske med enkla inrättningar genom alla slag af bransle. För några millioner franes, skall den nya sockerberedningsmethoden kunna införas på alla egendomar, de må hafva hvilket läge som heldst. Man vet att sockersaften, sådan den utdrages ur den växt, som innehåller sockerämne, snart förändrar sig i luften, emedan den innehåller ägghviteartade ämnen, som färga sig bruna eller svarta genom syrets inverkan. Mir Roussean borttager de ägghviteartade ämnena derigenom, att han kokar sockersaften med ungefär tre tusendedelar af dess vigt pulveriserad obränd gips. Då temperaturen uppnätt 100 grader, bildar sig ett tjockt, hvitt skum, som I a ver Hl vtan och genom en salta afhällning erhål