(Insändt.) Odmjuk förfrågan! Vill vederbörande myndighet, som har att vaka öfver lyshållningen här i staden, att folk skall bryta armar och ben af sig eller i bästa fall drunkna vid gående till eller ifrån Post-ångbåten? Insändaren finner sig föranlåten till denna fråga, då han tvenne gånger varit utsatt för dylikt obehag — den första gängen å norra sidan, der i djupaste mörker en påtänd lykta lyste sämre än ett sömnigt talgljus, och för några dagar sedan, då, för undvikande af obehaglig kollition med å hamnen upplagde stenar och balkar, oberäknadt nedgräfda ankaren och kettingar, han i sin oskuld ville taga en väg närmare kajen och ,hast Du mir gesehent inom några ögonblick låg, alldeles mörbultad, nedfallen emellan balkarne i den börtrifna kajen, till en del i sjön. Lyckligt att det ej gick värre den gången, men då lykta finnes är det oförlåtligt att den ej uppsättes och påtändes — mången skall derföre vara tacksam; i annat fall kan man ej våga om aftnarne besöka ångbåten, som dock ofta är nödvändigt, och kattögon är icke allom beskärdt. Alskare af god ordning och hatare af sönderbrutna lemmar. I