Gotlands läns nya tidning – 15 februari 1861, sida 2

för att derigenom nedsätta hela ståndet. Denna drottning, som, churu af en hög själ, likväl var lättsinnig i många fall, utdelade adelskap åt hvem som behagade, och att detta ej alltid träffade förtjensten, bevisas af de personers ringa stånd, som hon härmed upphöjde, emedan hon utdelade adelskap till beridare, studenter, notarier, sekreterare, skräddare och skomakare, ja till och med en tio års pojke, som egde den lyckan att se bra ut. Sällsammast härvid är likväl, att knappt en tiondedel af de flere hundra adliga familjer, gom härigenom tillskapades, hvarken utmärkte sig genom några bedrifter eller öfverlefde ett halft århundrade, emedan de flesta utdogo med de män, som erhållit adelskapet; och man kunde således på dem tillämpa bondens förmaning till drängen, som skulle så roffrö: Om du sår för tätt, så tränger den ena rofvan ut den andra, och jag får ingen renda stor. Som de flesta at våra läsare torde saknat tid och tillfälle att inhemta kunskap om de nu i Sverige lefvande adliga samiljers härkomst från lägre klasser, vilja vi meddela följande underrättelser om de namnkunnigaste, som vi nu kunna erinra oss: Familjerna Adlercreutz, Wirsen, Brändström, af Klinteberg, Sylvander, Fredenstam, Hallenstjerna, Armfeldt, Silfversvärd, af Forssell, Rostn, Rosenblad, Rosenstein, Lagerstråle, af Kullberg, af Sillen, af Bjerkön, Ilisinger, von Troil, Sandersköld, Celse, von Linnt, Gyllenspets, af Klint, Adlerbet th, Ankarlodh, Leyonstolpe, Stjerneld, Wallenstjerna, Ssjerngranaill, Lagrerg, Svedenstjer