Nej, låt honom komma in, sade fröken; den arma mannen är kanske i nöd eller har åtminstone ett åliggande att andraga. Se emellertid efter om ej sypungen är qvar i vagnen. Milding inträdde under djupa bugningar. Min nådigaste fröken, sade han. Der nere i mörka porten, der herr presidentens vagn brukar stå, kom jag att trampa på något. Jag grep derefter och fann det vara en fruntimmersridicule. Den undersökning, jag deri tillät mig, hade för afsigt att komma egarinnan på spåren. Jag fann nu frökens namn på denna näsduk, som, jemte en nyckel och en präktig diamantring, i pungen förvaras. Jag har härmed den äran öfverlemna densamma och rekommendera mig ödmjukast. Glad och öfverraskad svarade Julia: Ja, ni rekommenderar er såsom en hedersman, hvilken jag är skyldig all högaktning och tacksamhet. Derefter ledde hon samtalet på Mildings yrke, lefnadsomständigheter, hustru och barn; och då han enkelt och uppriktigt för henne skildrat sin mindre ljusa belägenhet, täflade glansen af Julias ögon med glansen af juvelerna i den blixtrande ringen. Gode, fromme, betryckte fader och man, sade hon med en engels deltagande mildhet, kanske det lyckas mig, att fläta några blommor i den törnekrans, hvarunder detta hufvud icke utan sår, men med ära grånat. Detta deltagande! stammade Milding. Dessa tårar! Himmelska varelse! Ack, detta måste jag