Julen — alla åldrars glada Iloögtid — tillstundar. Snart klappar han vänligt på hrarje dörr; det öppnas likväl icke med lika glädje öfverallt för den väntade gästen. Sorgen har kanske förut inträngt på ett ställe, nöden på ett annat; på åter andra gästa redan både sorgen och nöden. Den Christliga kärleken har ett vidt fält sig öppnadt till verksamhet för likars tröst och hjelp, för egen tillfredsställelse. Det är att hoppas att mången, utan särskild uppmaning, af egen drift, af eget inre behof skall följa denna kärleks bud, bjuda vänskapligt deltagande och kärleksfull hjelp åt många håll; men ej äro och ej kunna alla behof vara kända eller enskilda personer söka upp alla behofvets boningar. Det må derföre vara Fattigrårds-Styrelsen ej blott tillåtet, utan det är fast hellre dess pligt att, såsom målsman för de af fattigdomen och behofvet tryckta, äfven i år uppträda med en sådan särskild uppmaning till alla Samhällets lyckligare lottade. Om ock sorgen för någon tid gästat edra hem, huru skolen J ej finna lindring i egen sory genom tillfället att bjuda andra tröst i bekymren, hjelp i nöden! Och om åter eder Julfröjd icke skymmes af sorg och bedröfrelse. huru skall den icke förköjas och förädlas derigenom att J bereden om ock blott en skymt deraf åt andra! I den öfvertygelse att denna framställning med välvilja skall omfattas, vill Fattigvårds-Styrelsen härigenom hafva tillkännagifvet att hon nästkommande Fredag och Lördag — den 21 och 22 innev. — från kl. 9 f. m. i Fattigvårdshuset vill emottaga samt sedan, efter bästa kännedom och öfvertygelse fördela de gåfvor, som till Julen vilja egnas samhällets många behöfvande, för att sålunda sprida en stråle af glädje och ljus äfven i armodets och nödens boningar. Wisby den 13 December 1860. Fattigvårds-Styrelsen.