— Stipendi-fond. I Upsala-Posten berättas: Efter besfridandet af alla omkostnadorna och i dessa dagar skedd granskning visar sig behållningen af de i slutet af förra vårterminen gifna föreställningarne at Sofokles sorgspel Antigone uppgå till 400 R:dr r:mt. Denna behållning är afsedd att utgöra grundplåten till en stipendiifond, hvaraf räntan, när den hunnit stiga till 50 Udr, skall såsom stipendium utdelas åt en för vetenskaplig och musikalisk bildning känd student. Fonden skall alltvidare genom musikaliska och andra företag ökas; samt stipendiet, när räntan hinner blifva 100 Rdr, böjas till samma summa. — Iulografstyrelsen har hos K. Maj:t afstyrkt en af m:ll Elfrida Andre gjord ansökning om anställning vid elektriska telegrafverket. Det enda af skitlen, hvilket vi kunna anse ega en om än hufvudsakligen formel giltighet, är att m:ll A. icke undergått studentexamen, hvilket förut vid ett anfördt fall ansetts utgöra hinder för en manlig sökandes anställning. Detta hinders undanrödjande torde dock ej höra till omöjligheterna. De öfriga skälen, nemligen att m:ll Åndråc är qvinna och, i fall af befordran, skulle komma att föra befäl öfver män samt göra tjenst nattetid i samma vaktlag som män, synes oss icke särdeles öfvertygande. Ingen har väl påstått att telegrafstyrelsen bör eller har rätt att befordra någon oskicklig derföre att denna är qvinma; och är hon sina medtässlare öfverlägsen, så må de ock, om så skulle behöfvas, stå under hennes lydnad. Åro qvinnor sömnigare än män, eftersom de icke skulle duga till telegraftjenst nattetid? Om erfarenheten från Norrige visar qvinnors oduglighet till telegraftjenst, så behöfver detta icke gälla för Sverige och åtminstone skulle ett försök löna mödan, då man vet att på många ställen i utlandet, der skråandan icke är så utbildad som hos oss, qvinnor med fördel användas i telegrafbyråerne. (l.-V.) — Sunds jernbruk med tillhörande masugn i Östergöthlands län är i dessa dagar af brukspatron Grubb försäldt till possessionaterne E. Larsson och J. Högström från Småland, för 100,000 r:dr r:mt. — Irån Christiania skrifves den 2 November: Professor Larsen från Amerika höll den 26 sitt första föredrag, skildrade det norska kyrkosamfundets ordning och ståndpunkt samt den der rådande stora prestbristen. Aftenbladet omtalar i sammanhang härmed, att till tvenne lediga kapellansbeställningar i Tromsö stift anmält sig en sökande. Aflidne bildhuggaren Michelsens efterlemnade samling af böcker, konstsaker m. m. skall försäljas på auktion i Nov. Den aflidne var en stor liebhaber af fickur och snusdosor, af de förra upptager katalogen 9, af de sednare 27, bland hvilka finnes en af guld, en gåfva till konstnären af Carl Johan. Bland sällsynta böcker förekommer Liber echronicarum en stor foliant med illustrationer, tryckt i Nirnberg 1493, således en af boktry ckerikonstens äldsta alster. Från flera trakter i Norge klagas öfver det oupphörliga regnandet, hvarigenom floder och strömmar stigit till en högst oroande höjd; man kan ej erinra sig en sådan vattenhöjd sedan 1829. En fru Holmsen, som nyl. aflidit i Christiania, har skänkt 6,000 spd. till fattiga barns uppfostran. fr rr A—!— — —