hafva ganomlupit de närmast liggande stadierna. I Frankrike, der Silkes-odlingen ej är mycket gammal, har man berättat oss, att öfver 50 år behöfts för att genom flitiga uppmuntringar och belöningar från ensKilta sällskapers och Statens sida, samt genom vetenskapsmännens ihärdigt meddelade under: ättelser och upply sningar, der i landet införa denna näringsgren, som i sednare tider blifvit derstädes så vinstgifvande, att i medeltal på de sednare åren den lemnat en inkomst af mellan 60 å 70 millioner Riksdaler. Också finnes numera i hela södra och mellersta Frankrike knappast någon backstugusittare eller torpare, som ej har sin lilla mulhärsplantage omkring sin koja, der barnen insamla löfven till föda åt dessa nyttiga maskar, hvilka under 4 veckors tid äta och sedan spinna dessa fina och starka trådar. som nu blifvit så oumbärliga för menniskorna i allmänhet, att de flesta qvinnor i alla civiliserade länder och till och med sjelfva bondhustrurna i vårt kalla norden deraf göra sig kläder. Men då på sednare tider en fruktansvärd sjukdom, lik koleran, förhärjande framfarit öfver Silkesmaskarna i Frankrike, Italien, Spanien och flera länder, hvarigenom priset på silke och siden oupphörligen stigit, och då den märkvärdiga företeelsen visat sig, att i längre åt norr balägna länder, sy merligast i det invid sjelfva Östersjön ligg gande Pommern, der äfven Silkes-odlingen börjat sprida sig, denna sjukdom alldeles icke eller högst obetydligt visat sig, hvaraf följt att Fransmännen och Italienarne börjat härifrån köpa maskägg för sina Magnanerier, så tyckes det verkligen icke vara så oförståndigt, att äfven i vårt land, som har lika godt klimat, som Pommern, söka införa denna näring. Ett exempel må anföras på hvad omtänksamheten och industriandan i detta sednare land nyligen uträttat. En f. d. Ilandlande i Stettin, PoSsessionaten G. A. Toepffer, har hufvudsakligen vändt sin uppmärksamhet åt förbättrande af Silkesmask-racerna och derför anlagt en anstalt för frambringande af mask-ägg, samt redan efter några år af denna lättskötta industrigren haft en årlig inkomst af ända till 5000 R:dr, utom hvad han skördat för silke af maskarne i en plantage, som icke är större än den här i Wisby redan befintliga. Till följe af dessa gynnsamma resultater anser Hr Toepfler sig vara öfvertygad, att mulbärsträdets plantering och skötsel äro i högsta grad förtjente af landthushållares uppmärksamhet, och att derigenom flere svaga krafter på landsbygden skulle genom Silkes-odling finna en lönande sysselsättning, hvilket för både de förra och de senare vore fördelaktigare än många andra odlingsföretag och industrigrenar. F) Angående de personer, som i Pommern med silkesodling sysselsätta sig, hvilken odling, som hekant torde vara, upptager omkring 4 å 5 veckor vid och efter midsommarstiden, yttras i här nedan citerade Berättelse följande: Största antalet af Pommerska silkesodlare är hittills ännu Skollärare på landet, hvilka uti silkesodlingens idkande finna ett medel att inom några veckors tid förvärfva ända till 100 Thaler (272 R:dr), medan hela deras annars erhållna årsinkomst utgör icke mer än 80 till 100 Thaler. Man hyser derföre i Pommern den öfvertygelsen, att hvarje landtman, äfven den mindre bemedlade, är i stånd att med tillhjelp af qvinnor och barn på en tid af nägra veckor förskaffa sig en liten inkomst af silkesodlingen, om han kunde erhålla dertill nödigt mulbärslöf, och äfven om han med 1 Thaler (2 R:dr 72 öre) och derutöfver skulle betala 1 Centner sådant löf, skulle ändå dessa veckors arbete förskaffa honom en god behållning.4 Såsom bekriftelse på sanningen af dessa uppgifter, om en sådan skulle behöfvas, kan nämnas, att en enda qvinna i Wisby, en nybörjerska vid Silkes-odlingen, med tillhje Ip af en liten flicka, som plockat löf, under 4 å b veckor af denna sommar förtjent 129 R:dr 75 öre, hvilket dock var en ovanlighet, samt att sju qvinnor, som dermed i år här sysselsatt sig, tillsammans förtjent 523 R:dr 32 öre R:mt. Hvilken bland våra andra qvinnor förtjenar omkring 80 R:dri månaden? Men saken fordrar, för att säkert lyckas, en liten nfnjnoch då den pågår håde omtanka och flit