lyssnade. IIon hörde några karlröster från skogsbrynet, fattade sin karaff och flydde sin väg som en uppskrämd fogel. Med henne flydde också Iecendet från den sofvandes mun. Stackars gosse! Säkerligen åter en gäckande drömbild. Tvenne karlar i dåliga kläder och af ett vildt utseende smögo sig fram ur skogen och närmade sig källan, under det de åt alla sidor kastade spejande blickar. Hvem kan det vara som gassar sig der vid käl mn 2 frågade den ene. Ah, svarade den andre, någon bondkyckling förmodligen som ämnar sig till staden för att supa opp far sins pengar. Han sofver ju och snarkar som hade han tolf ängskäror i näsan ... Fn i den, han har splitter nya kläder på sig och det der knytet du, hvad tror du han har i det? Lät oss agera tullsnok och visitera. Men han kan vakna, bli snarsticken och . Ulsdem tror du är så dum och plockar ky cklingen lefvande? Hvad! du skulle vilja . Allt, utom vi äcka honom, ty sälle äro de som sofva, he ter det ju. Dervid drog karlen fram en lång knif. Bliga nu bara som en fiskmås, fortfor stråtröfv: aren, så ska du få se hur lätt det går .. Jag vill göra det så gentilt att det skall se ut som om en esping tagit sin morgondryck och till tacksamhet lenmat giftet qvar i skilen. (