Utrikes. Med Telegraf. IIamhnng den 4 Aug. London den 4 Aug. Lord John Russel yttrade i underhuset att Syrien skall ockuperas af 12,000 europeer, deraf hälften fransmän, men på högst sex månaders tid. Paris den 4 Aug. I Moniteuren läses: Syriska interventionen skall ofördröjligen verkställas. — Från Constantinopel skrifves att franska trupperna redan fatt uppbrotts-ordres till Syrien. Constantinopel den 2 Aug. Achmed Pascha, guvernören i Damascus, har blifvit afsatt; Kurschid Pascha, guvernören i Beyruth, är häktad. Iurin den 3 Aug. Messina den 30 Juli. Garibaldis landstigning a Neapels fastland anses nära förestående. Paris den 5 Aug. I Patrie läses: 1,500 af Garibaldis soldater hafva landat i Calabrien. Garibaldi sjelf väntas oförtöfvadt. De trupper, som skola afgå till Syrien, hafva uppbrutit från Chalons. Underrättelser från Levanten beräkna de mördades antal till 8,000. IIamhurg d. 7 Aug. Från Wien, Milano och Genua inberättas, att militäruppror skett i Neapel. Ett afbrott i telegraf-förbindelsen har förhindrat vidare underrättelser. Dagens stora nyhet är Garibaldis landstigning på Neapels fastland. I Neapel tilltager oredan och en revolution synes stå för dörren. Uti Neapel hade en stor mängd af landtarmåöens officerare begärt afsked för att kunna genast sluta sig till Garibaldi så snart han ankommer. Uti kasernen vid Granili hade oroligheter utbrutit. Mycket uppseende har i Paris och London väckts af ett bref från kejsar Napoleon till franske ministern grefve Persigny i London, ämnadt att meddelas det engelska kabinettet. Dess innehäll lärer vara följande: ,Säg lord Palmerston, att jag alltsedan freden i Villafranea varit ledd af blott en enda tanke, den att införa ett nytt fredens tidehvarf och att lefva i godt förstånd med mina grannar, synnerligen med England. Man kan invända: ni vill freden, och ökar likväl Frankrikes stridskrafter. Jag förnekar till alla delar att så är; jag har en effektiv styrka, som är mindre än den var under Ludvig Filip. När hr Lavalette afgick till Constantinopel, hade jag gifvit honom denna instruktion: bemöda er af alla krafter att upprätthålla status quo; det är Frankrikes intresse, att Turkiet så länge som möjligt blifver vid lif. Hvilket annat intresse än mensklighetens kunde förpligta mig att skicka trupper till Syrien? Det har icke haft någon svarighet att komma öfverens med England i afscende på mellan-Italien, ehuru jag var hunden genom freden i Villafranea. IIVad södra Italien beträffar, så är jag fri från hvarje förpligtelse, och ingenting är mig kärare än att i denna liksom i andra punkter komma öfverens med England. Jag önskar att Italien måtte vinna fred på hvilket sätt som helst, men utan främmande inblandning, och att mina trupper måtte kunna lemna Rom, utan att påfvens säkerhet derigenom sättes i fara. Man vill uti detta steg se ett hemödande af kejsaren att uppfriska den engelskfranska alliansen, närmast föranledt af mötet i Teplitz.