Gotlands läns nya tidning – 9 augusti 1860, sida 2

— För icke länge sedan tilldrog sig inom Kuddby socken på Vikbolandet i Östergöthland en händelse, som bör lända till förnyad varning mot oförsigtigt umgänge med tändstickor. En 22-årig flicka, fosterdotter till ett förmöget bondfolk, hade af en tillfällighet dragit upp några sådana stickor i närheten af den plats, på hvilken hennes föda stod i en talrik. De första stickorna togo ej eld, men i stället hade fosforn under strykningen farit i maten, utan att hon bemärkte det eller ens förstod faran deraf. Efter måltiden följde starka kräkningar, hvilka fortforo i åtta dagars tid från den ena måndagen till den andra, tills hon slutligen uppgaf andan. Läkarchjelp hade väl blifvit sökt i Söderköping, men ej kunnat erhållas, emedan dervarande läkares tid var fullt upptagen. Fosterföräldrarne vände sig omsider till Norrköping, men med den hos allmogen sedvanliga sentärdigheten, att när den eftersände läkaren ankom, hade döden redan gjort slut på deras fosterdotters plågor. — Från Selluheiz meddelas i sednaste utländska tidningar följande om ett af ohyggliga omständigheter föranledt mord och derpå följande jurydom. Den mördade var en vid en Jernvägsstation i Wadt anställd embetsman och mördaren, i samma kanton bosatt läkare, d:r Joöl. Den förre, som af den sednare behandlades för en äcklig sjukdom, träffade vid sina besök doktorn ej alltid hemma och kom derunder att göra bekantskap med doktorns fru. Af denna bekantskap uppstod snart ett brottsligt förhållande, hvars följder den olycklige maken snart nog ej blott moraliskt utan äfven fysiskt fick erfara. På det intet tvifvel måtte kunna uppstå om den fördömliga orsaken härtill, var den brottslige nog fräck att i lättsinniga samqväm högt skryta med sitt bofstycke. Doktorn nedlät sig icke desto mindre till att utmana bofven på pistoler, men fick endast ett hånskratt till svar på sin utmaning. Nu uppmanade d:r J. auktoriteterna att aflägsna bofven från staden, emedan han eljest ämnade nedskjuta denne likasom man dödar ett farligt odjur. Auktoriteterna vidtogo dock inga åtgärder. D:r J. utsatte nu en termin af 24 timmar, under hvilka skurken skulle ega att i ro aflägena sig, men efter hvilkas förlopp doktorn ämnade verkställa nämnda sin hotelse. Följande dag insann doktorn sig på bangården och aflossade på bofven med en revolver trenne skott, af hvilka de båda sista genomborrade bröstet. Härpå anmälde doktorn sjelf sin gerning för anktoriteterna, som läto arrestera honom. Inom orten rådde bland alla klasser det varmaste deltagande för den olycklige arrestanten, och den 12 nyssl. Juli har Jurin med 6 röster mot 3 instämt i allmänhetens frikännande dom. — Pn större possessionat i Blekinge lärer hjelpa penningebehöfvande bönder i grannskapet på sådant sätt, att han säljer till dem bränvin på 3 månaders kredit å 1 r:dr 24 sk. kannan, hvilket de sedan kunna sälja i staden efter 1 r:dr 4 sk. Präktig affär för de hulpne! Men transporten till staden blir sällan af, ty vanligen frågar possessionaten, hvad köparen skall göra med bränvinet, och då denne svarar att han ämnar sälja det i staden för att få pengar till betalande af en lagsökt skuld, så invänder den förre: jag köper det tillbaka af dig för hvad det gäller i staden, så slipper du forsla det dit. Sagt och gjordt, och på det sättet hafva bränvinskärlen rullats ur magasinet och in igen, så att banden börja bli uppnötta.