—I—— —— — Aa —— . mII äUss— — —2— ——u— —— —— — —.. —00———— —— — ——— ———— — —— ———— ——— — ——— ———p—Y— !——95) — MMM MU nn JJk — — —— — — nn ov HH —Ä— MHF Völjande premier utdelades: Till kungsgårdens arrendator Herr 0. Myhrman för en koppsoxad hingst 30 r:dr och för en ko af ayrshire halfblod 25 r:dr; till IIemmansiigarne C. Karlström Uppenbys i Roma för en qviga af Gotlandsrace 25 r:dr; G. Smedberg Möllbos i Halla för ett brunt sto 20 r:dr samt till P. Jacobsson Björkebos i Follingbo för foderodling 50 r:dr, allt riksmynt. För plöjningarne, företagna uti en särdeles svårbrukad mark och hvaruti endast 8 täflande deltogo, utdelades 3:ne priser, nemligen: det första, 3 r:dr specie till Hemmansägaren J. Wetterlund (utexaminerad från Landtbruksskolan) för plöjning med Näfveqvarns jernplog; det andra, 2 r:dr specie till Drängen C. Johansson för plöjning med Smallsk plog och det tredje, 1 r:dr specie till Drängen N. Johansson för plöjning med Amerikansk plog, dessa båda sednare hemma i Roma; den förstnämnde från Sylsasta i Follingbo. På eftermiddagen diseuterades de af Förvaltnings-Utskottet framställda frågor, och tycktes beträffande den första frågan — är en vidsträckt rotfruktsodling lämplig för Gotland, och, i så fall, huru bör densamma bedrifvas för att lemna största nytta åt landets jordbruk och boskapsskötsel? — den åsigten göra sig allmänt gällande, att rotfruktsodlingen utgjorde ett af de första vilkoren för fodertillgångarnes ökande, isynnerhet inom denna provins, der kanske mer än på någon annan ort, en stark och ihållande torka under försomrarne i förening med hårda nattfroster, gjorde skördarne af de insådda gräsvallarne mindre siikra; dock borde en ökad rotfruktsodling så bedrifvas, att icke ensamt ett, ntan flera rotfruktsslag årligen odlades, hvarigenom en gifvande skörd säkrast kunde påräknas; och framhölls äfven nu nyttan och värdet af vädermoroten såsom varande den minst ömtåliga och mest gifvande af våra odlade rotfrukter. Vidkommande den andra frågan, — är det skadligt eller gagneligt för jordbruket att vid Nyodlingar slåhacka och torfbränna? — ansågs densamma vara till ordalydelsen så ställd, att den endast med ja eller nej kunde besvaras; under fortsatt discussion öfver sjelfva odlingsmethoden, uppmärksammades likväl af flera talare, deribland Sällskapets vice Ordförande, att i första rummet lämpa detta odlingssätt ofter jordmånens beskaffenhet, och borde man aldrig å annan än med djup mylla betäckt mark, företaga flåhackning och bränning, och äfven å sådan jordmån med den yttersta varsamhet, för att icke medelst bränningen förstöra den värdefulla växtmylla, som naturen endast genom långvariga processer och under mångårig tidsutdrägt förmått dana; bränningsmethoden deremot, utförd på fast och mullsattig jordmån, vore just rätta sättet att förstöra all växtlighet på samma jord för långliga tider, och förkastades å sådan mark. — I sammanhang med den sednare frågan, utsträcktes discussionen ifven till skoghushallningen inom On, hvilket öfverläggningsänme dock, i följe at den längt framlidna aftonen, till Sällskapets nästa ordinarie sammankomst blef uppskjutet, för att då ytterligare afhandlas. Jemte fördelarne af en för mötet serdeles gynnande väderlek, njöt församlingen af den vackra anblick kungsgärden för närvarande erbjuder, betydligen förhöjd af de i sörsköningsväg pa allöcrn nedlagda arbeten, hvarigenom bland annat, äfven de förr vanprydande stenhägnaderna från densamma blifvit undanröjda. Utaf gärdens byggnader tillvann sig serskildt Mejeriet en völförtjent uppmärksamhet, och kan detsannna, icke utan betydliga kostnadler inrättat, genom den med serdeles omsorg utförda inredningen, anses såsom ett af de yppersta af detta slag. Ibland fremmande gäster, som hedrade mötet med sin närvaro, bemärktes äfven en af Sällskapets Hedersledamöter, Herr Justitie-Rådet Victor , . Cramör, och deltog Ilerr Justitie-Hådet uti förhandlingarne säväl under förmiddagen, som äfven en del af eftermiddagen. — Umämnd. Vid Gotlands National-beväring: . T sot Ä . tll Tala nt ff ÅA AAAAAAA aid AUAAAHAUAA.