— Om vi kunde begripa. — hade tjenarne sinsemellan yttrat, — hur grefvinnan kan tycka så mycket om den fula svarta ungen. Ja, — hade då Bergström svarat, Gud låte henne icke göra gretvinnan sorg till dlut, ty det brukar så gå med sådana der barn, som man upptager för barmhertighets skull, att man får sorg till tack.