Gotlands läns nya tidning – 18 maj 1860, sida 1

— Försnillning. Från Fahlun skrifves d. 26 April: I År inträffade härstädes den bedröfliga skandalen, att drätselkammarens kassör J. U. Ljusberg häktades i följd deraf att revisorerne af 1858 års räkenskaper för stadens drätselkammare upptäckt, att Ljusberg genom falska räkenskaper för berörde år undansnillat 1,100 r:dr r:mt. Vid ransakningen erkände han, att han på samma sätt handlat under flera år, så att balansen efter all sannolikhet kommer att blifva rätt betydlig. — Från Malmö skrifves: En bedröflig skandal har i dessa dagar inträffat i Lund, i det en betydlig balans, efter hvad det säges uppgående till icke mindre än 26,500 R:dr r:mt, yppats i stadskassan, hvars räkenskaper dessutom voro slarfvigt och oredigt förda. Till följe häraf har stadskassören i Lund Gustaf Ierbst blifvit häktad och införd till härvarande cellfängelse. Att hvarken magistraten, som det åligger att öfva kontroll och hafva uppsigt öfver stadskassören och hans räkenskaper, eller hrr revisorer, upptäckt balansen förrän den uppgått till ett så betydligt belopp, vittnar om alltför stor godtrogenhet och likgiltighet å deras sida, och torde serskilt magistratens medlemmar komma att dyrt få plikta för sin uraktlåtenhet i detta afseende. Det är högst sorgligt, att bedrägerier, vinglerier och försnillningar under sednare åren alltmera tilltagit inom landet, så att icke sällan personer som länge åtnjutit allmänhetens fulla förtroende slutligen demaskeras som skälmar och bedragare. Den beprisade svenska ärligheten och redbarheten synes beklagligtvis nu vara mera sällsynt än fordom. — Den lilla kejserliga prinsen i Frankrike har blifvit degraderad från korporal till — simpel karl. Han var en dag mycket obeskedlig och skall till och med hafva slagit sin kejserliga moder. Genast sammankallades i Tuillerierna en krigsrätt, som dömde den lille delinqventen till degradering och till förlust — icke af national-kokarden, men af att höra vaktparaden på Tuilleri-borggården under 14 dagars tid. En gammal korporal beordrades att verkställa degraderingen, d. v. s. afslita från delinqventen korporals-epåletterna, hvilket han ock gjorde, naturligtvis med tillbörlig och af omständigheterna påkallad rörelse. Prinsen sjelf deremot, som icke hade medvetande om det svåra hvarken i brottet eller i straffet, tog alltsammans för en lek och skrattade godt under hela den sorgliga ceremonien.