Gotlands läns nya tidning – 20 april 1860, sida 1

WISBY den 20 April. Plantering af Fruktträd. Sedan man i G. Tidn. af den 13 April med omisskännelig välvilja, men med flera inkast yttrat sig med misstro till framgången af Planterings-Gillets beslut att vid östra vägen för staden plantera fruktträd, få vi upplysa om skälen dertill. Då vår allmänhet här af alla klasser till hela Landets heder med största aktsamhet och utan att göra minsta ohägn å våra talrika planteringar under flera år begagnat friheten attlustvandra i Botaniska trädgården och de öfriga nya promenaderna, har Plant:s-Gillet trott att man borde begagna denna ädla sinnesstämning för att med ännu mera förtroende lemna allmänheten öppet tillträde till ännu dyrbarare planteringar. Derföre har PL-G:t beslutat att plantera fruktträd till och med vid allmän landsväg, och för att dermed vänja folket att se och såsom sediga menniskor umgås med odlingens blomma och frukt. När man i andra länder, der man varit lika rå och förstörisk mot växande träd som nånsin fordom här, men man nu derstädes kan resa mil-tals vägar under fruktträdens grenar, som tyngas af ädla frukter utan att dessa af okynnet plundras, må vi väl af vårt folks städade seder och vänliga sinne för planteringar här kunna hoppas detsamma! I alla fall kan det väl ej skada att, med öppet förtroende till innevånarnas vett och sedlighet, göra ett försök i den vägen; helst fruktträds-planteringen (till att börja med blott vid Österport och endast till första vägskiftet) kommer att bestå af valnöt-träd, som tillika är ett höglummigt, passande allö-träd, samt föröfrigt af några päronoch äppleträd, som skola drifvas på så hög stam som möjligt. Den öfriga planteringen på Follingbooch Endre-väg ut mot första fjerdings-stocken, samt något vid Norra och Södra porten, kommer att bestå af löfträd, men af vackraste slag. Och då det i alla fall töfvar några år innan dessa späda fruktträd, hvilka nu öfverlemnas till alla Gotlänningars heder och välvilja, kunna fägna oss med blomma och frukt, så hoppas vi på goda grunder säkert, att de planterande Fosterlandsvännerna ej skola bedragas i sina välvilliga och oegennyttiga afsigter för Gotlands ädlare odling och försköning. Tänken hvilket nöje att i en snar framtid åka och vandra på våra landsvägar under skuggrika allcer, ja, att Se — men ej röra — en rodnande frukt mellan de friska löfven! och hvilken ära för Gotlands folk om vi voro så sedliga och laglydiga att vi, ej blott af fruktan för det stora vitet för allt okynne och skada dervid, utan af kärlek till ordnad grönska, vore de första i riket som lyckades uppdraga och vårda planteringar af så stor offentlighet som vid allmän landsväg, och det öfver allt på Gotland!! Ty egentliga meningen med dessa planteringar utanför Wisby tullar är den, att staden dermed liksom vänligen räcker handen åt landsbyggden och att landsboarna snart måtte göra sammaledes, hvilket säkert skulle öfver hela Landet utveckla håg till trädgårdsodling och kärlek till skogen. — Slutligen fråga vi: är det ej bättre och rättare att uppfostra folket genom friheten, och i detta, såsom i allt annat, med öppet förtroende vända sig till allmänheten af alla klasser och åldrar, än att med skyggt sinne misstänka folket för vanart, råhet och okynne? De som tänka annorlunda måtte helt säkert haft en missvårdad uppfostran och daliga minnen från barndomen. Oe