ställen i G. T. t. ex. I Mos. 1: 2 0. s. v., motsägelser emellan G. och N. Testamentet, i det Nya motsägelser emellan olika ställen, äfvensom diktade berättelser m. m. m. m. Man igenkänner här grundtankan hos Strausz och hans efterföljare. Ätt utsträcka denna jemförelse till alla Christendomens vedersakare i äldre och nyare tider, skulle icke vara utan sitt stora intresse. Man skulle då finna det språket ytterligare hekräftadt: ,Ingenting nytt sker under solen. Åro nu alla dessa christendomoss äldre och nyare vedersakare vederlagda, så är ock vår Författare längesedan vederlagd. De som dock önska läsa en utförligare vederläggning af alla inkast emot evangelierna, hänvisa vi till de af Strauszianismen föranledda och i bokhandeln tillgängliga ,Föreläsningar öfver Jesu Lefverne af Professor H. M. Melin, — ett verk, som utgör en verklig skatt inom vår kyrkliga litteratur, och hvars värde ännu mer förhöjes genom stilens skönhet och genom den rena, varmt christliga anda, som här öfverallt fläktar läsaren till mötes. ) Äfven emot detta utmärkta arbete har vår ,Fritänkare rigtat sina pilar. Men emot trons starka sköld studsa otrons förrostade pilar tillbaka. Vanmäktigt måste ock hvarje försök blifva, som vill tillintetgöra Böckernas bok eller någon del af densamma. Skriften kan icke varda om intet. Äfven den hetaste luttringseld, som med Ilerrans tillstädjelse i våra tider blifvit upptänd öfver Hans heliga ord, skall i det gedigna guldet icke finna någon slagg att bortsmälta. Vi lefva nu i en förunderlig tid, då otron och svärmeriet kämpa med hvarandra om herraväldet, då några anse sig befordra upplysning och bildning, om de på tron afskära rötter och hjertblad, och andra åter mena sig göra tron en tjenst, om de på kunskapsoch forskningsdriften afklippa vingarna, eller åtminstone tillsluta sina ögon, då ljuset bländar dem. De förras ljus liknar ett kallt norrsken, som uppgår öfver den af köld stelnade jorden, utan att värma henne, och de sednares eld liknar den förtärande eld, hvars rök och qvalm fördystrar landet. För båda delarna må vi bedja Gud bevara oss. Fritänkaren och svärmaren äro just de, som kasta split inom Christi kyrka och värfva sig anhängare. Blindt är hos båda det andliga högmod, som sätter sitt eget ljus i stället för Guds, och som i råa tider stiftat sekter och splittrat Christi församling. Båda sakna den grundväsendtliga egenskap, som Bibeln fordrar hos sina läsare, nemligen ett ödmjukt sinne, hvarförutan skriftordets sanning och rätta förstånd döljer sig, och hvarförutan Bibeln blifver en tillsluten bok med sju insegel. Båda läsa följaktligen Bibeln orätt, och söka i den endast stöd för sina förut fattade meningar och föreställningar. Fritänkaren berömmer sig gerna af sin fördomsfrihet och förutsättningslöshet. Så gjorde som hekant Strausz, och så gör äfven Förf. till Af skedet. Men båda förbise alldeles de förutsättningar och förut antagna meningar, från hvilka de utgå, och hvilka de inlägga i Bibeln, emedan de tro sig förstå andliga ämnen bättre än de heliga författarne. Derföre komma de också aldrig till sanningen, som vill låta finna sig endast 1) Prof. Melin är nu sysselsatt med att utgifva , Den 1I O . BrgsftninHgL aah mad förlda