Gotlands läns nya tidning – 16 mars 1860, sida 3

———————— ——— —-—— VV — -—————— —— — — — — Jo, kronsogden var här nyss med reverser, så fasligt stora att jag icke kan säga ut summan. De voro utgifna af rusthållarens son, brukspatron, och rusthallaren stod som borgen. Då kronfogden fordrade att gubben skulle betala, förklarade han att han aldrig skrifvit sitt namn sjelf, och att han icke erkände borgen. Då sade kronfogden att hans son skulle mista äran och komma på fästning, och att brukspatron komme på bar backe om gubben icke betalte. Rusthållaren skrek: häng honom, men jag betalar icke repet. Derpå for kronfogden sin väg och sade till mig, att brukspatronen icke mera kunde hjelpas. När klockaren hörde detta gick han in till sin broder igen och bad honom rädda sonen från vanära. Hvad gör det dig, sade han, att du ger ifrån dig halfva din egendom åt din son, som en gång skall ärfva alltsammans. Ilan skall icke få en styfver, den fadermördaren!Han har gjort som du lärt honom, han har tänkt, man är sig sjelf närmast; han har säkert råkat i klämma denna svåra penningtiden, och icke kunnat rädda sig på annat sätt. Har han aldrig begärt din borgen ?4 Jo en gång, för tio år sedan, men då nekade jag det, och rådde honom att sköta sig sjelf. Det var obarmhertigt af en rik far, nu ser du följden, men rädda honom nu, ty annars kan du icke dö lugn!: