Unsändt). Underrättelser om ett och annat i FiMItträds-skotsel samt Kolsväxtoch Blomster-odling. Köksträdgårdens cirkulations-bruk. (Växelbruk). Trädgårds-växterna liksom sädesslagen fordra mer oller mindre kraftig jord. Somliga tradgärds-våxter trifvas bast i fet nygödd jord, andra äter i den som göddes för ett eller 2:ne ar sedan. Somliga växter lemna nåstan ingen afkastning, blifva till och med sjuka eller maskstungna om de komma i fet nygödd jord; andra åter blifva dåliga och mindre gagneliga för hushållet om de komma i mager jord. Derföre indelar man vanligen kökstradgården i 3 skiften. Är trädgården stor kan hvarje skifte bestå af ett eller flera qvarter; är den liten af vissa sångar, som gödas hvarje är, så att samma qvarter eller sängar ej gödes oftare än hvart tredje år, så att 1:sta året man göder, odlar man de växter som här äro uppräknade under första skiftet; andra året de växter som äro uppräknade under andra skiftet, och tredje året de växter som äro nämnda under tredje skiftet, hvarefter samma land ånyo gödes. Till första skiftet, eller sådana växter som fordra fet nygödslad jord, höra alla sorters Käl, Spenat, Sallad, Mejram, Thymian, Purjolök, Pepparot, m. fl. Till andra skiftet, eller andra året efter gödningen kommer sädana som väl fordra fet, men ej nygödd jord; hit höra de flesta rotväxter: såsom Morötter, Palsternackor, Rödbetor, Kålrötter, Jord-ärtskockar, Persilja, de flesta Löksorter, m. fl. Till tredje skiftet, eller tredje året efter gödningen, höra vixter som fordra magrare jord än de förutnamnda, såsom alla Artsorter, samt Bönsorter, såsom Turkiska bönor, Bruna och IIvita bönor, Bondbönor, m. fl. andra. All gödning med farsk gödsel bör ske om hösten. Till tung lerhaltig jord anvånder man helst hästspillning och till latt sandjord helst spillning efter hornboskap, der man så kan hafva tillgång att valja. Sedan de växter äro skördade, som odlades på de qvarter, som skola gödas för året, ditköras gödseln, utsprides och medelst grafning eller plöjning nedmyllas. Ar trådgärden liten och qvarteren små, måste man grafva dem, men om de äro större, så att de gå an att plöja, nyttjas helst det sednare, såsom mindre kostsamt och tidsödande. Vid plöjning nyttjas då embetsårder eller spetsplog. Icke endast de om hösten gödslade qvarteren, skola på så vis bearbetas höstetid, utan så vidt medhinnas kan, bör all tradgärdsjord om hösten grafvas eller plöjas, men man får ej jemna jorden medelst krattning eller harsning, utan som den faller sig efter spaden eller plogen, måste den ligga orörd öfver vintern, emedan frosten har ett fördelaktigt inflytande på den omgrafda jorden. (RO