Gotlands läns nya tidning – 10 februari 1860, sida 2

KUNG OSCAR och SKOGVAKTAREN. Nennritning af Pehr Thomasson. (Forts. fr. föreg. N:0.) Under återfärden mot Beckaskog, medan båten lustigt plöjde sin silfverfåra genom det stälblå vattnet, uppstod följande samtal mellan Prinsen och grefven. Prinsen: Vi ha ju haft en högst treflig och angenäm dag, min goda grefve. Grefven: Det sägnar mig oändligen om Ers Kungliga Höghet funnit sig belåten. Prinsen: Mer än belåten! Jag har icke på länge funnit mig så frisk till kropp och själ som i närvarande stund. Det är härligt att vandra omkring i den fria naturen, med himlen till tak och den mjuka gräsmattan till golf: och det är lärorikt att blicka in i arbetarens boning ... Hvad tyckte grefven om värt original till skogvaktare? Grefven: En ganska treflig kurre för någon stund, men högst gemen och tråkig 1 längden. Han var många ganger så rå och oförskämd i sina uttryck, att jag verkligen förundrade mig öfver Ers Kungliga Höghet som kunde fördraga hans friheter. Prinsen: Grefven dömer alldeles för hårdt, enligt min uppfattning. Svenson var en af de imtressantaste personligheter, som jag träffat under hela min lefnad, och det skulle aldrig kunna falla mig in att blifva stött öfver hans yttranden,