Gotlands läns nya tidning – 13 januari 1860, sida 2

AO Nm et J Enka sedan några år, hade hon mer än en gång haft fördelaktiga anbud, men hon hade alltid svarat att hon var gift med sin käre Ned, som hade företagit en resa, på hvilken hon en dag skulle följa honom. Mistress Banford skötte sin egendom utmärkt väl. På höjden af en kulle såg man en med omsorg underhållen och af en vacker trädgård omgifven byggnad; det var hennes. Hon lefde ett oberoende lif och öfvergaf nästan aldrig de beslut hon fattat, och denna gång hade hon beslutat att utöfva sitt inflytande på sin bror. Longmore for öfver den stora slätt som utbreder sig emellan Boston och Blantferm: himmelen var klar, luften ren och hela nejden betäckt med ett hvitt täcke; här och der syntes nagra allter af pilträd och några väderqvarnar. Mot klockan fyra ankom han till sin systers honing; den inbrytande skymningen började att fördunkla horizonten; det var kallt och snön föll i lätta flingor. Mistress Banford hade icke sagt till om middagen förrän till klockan sex; men hon hade bedt sin broder att komma litet förut för att få samspråka med honom. Då han kom in i samtalsrummet var systern redan der och håda två omfamnade hvarandra hjertligt. Så snart han tagit af sig sin kappa, öppnade Mistress Banford dörren till salongen och bad