Gotlands läns nya tidning – 5 januari 1860, sida 4

icke funnits några sådana varelser som denna qvinna. Efter frukosten steg herr Longmore upp i sin schäs och styrde kosan till sin systers landtgård. IIan anade icke att herr Broadhurst i samma ögonblick också steg upp i sitt åkdon och begaf sig åt samma håll. Om han hade vetat det, skulle han hafva inneslutit sig i sin boning, med den tanke att verlden snart skulle förgås, då hans syster kunde bedraga honom. IIerr Broadhurst hade mer än ett skäl att den dagen begifva sig till mistress Banfords boning. IIans son hade icke kunnat se miss Longmore, utan att lifligt fängslas af hennes skönhet och okonstlade behag, och hon hade, å sin sida, vetat att uppskatta de förträffliga egenskaper, hvarmed naturen utrustat den unge mannen. Nistress Banford hade genast blifvit invigd i hemligheten och intresserade sig af uppriktigt hjerta för denna gryende kärlek. Denna affär måste uppgöras hos heme helt oförmodadt, tillika med den, som förorsakat hennes bror så mycket bekymmer. Detta var orsaken till att hon, på första dagen i året, hade inbjudit till middag på samma gång den sträfve köpmannen och den gamle juristen. Det var ett djerft förslag, som förskräckte Maria, den unga Broadhurst och mistress Longmore. Men mistress Banford var en qvinna med en beslutsam karakter; hon hade föresatt sig att detta försök skulle ega rum. (Forts.) nn