Hvarjehanda. — carl XV såsom cicerone. En vacker höstmorgon sistlidne September månad promenerade en resande finsk familj, som första gången besökte Sverige, uti de skuggrika allterna vid Ulriksdals lustslott. Afsigten med den tidiga utflykten från hufvndstaden hade till ändamål lika mycket att taga i betraktande slottets natursköna belägenhet som att om möjligt få kasta en blick i det inre af den furstliga boningen, hvilken på ett smakfullt och dyrbart sätt är sirad med lyxens och konstens dyrbaraste alster. Denna önskan syntes dock svår att förverkliga, emedan den kongl. familjen vistades på slottet, der allt vid denna tid på morgonen var tyst och stilla liksom försänkt i sömnens armar. Lyckan syntes de resande omsider bevågen, i det de mötte en skäggig man hvars hållning, oaktadt den simpla morgondrägten, grå hatt och sommarrock, antydde en person af inflytande, troligen en af konungens uppvaktning. Till denne framställde de sin önskan att få bese slottet, hvilken åstundan uppfylldes med största beredvillighet af den artige ciceronen, som ledagade dem från rum till rum och i korthet förklarade betydelsen af der befintliga taflor och konstskatter. Sedan detta var gjordt och de resande skulle aflägsna sig, framställde de en frågan om tillfälle kunde gifvas att få se någon skymt af deras majestäter, hvarpå deras ledsagare genmälte, att detta kunde låta sig lätt göra, då konungen och drottningen inom en kort stund företaga sin vanliga morgonpromenad i vagn, hvarvid konungen brukar sjelf köra. Med detta besked afvakta de resande ekipaget; men döm om deras öfverraskning, då de se sin förre ledsagare, mannen med grå hatten och sommarrocken, fatta tömmarne och fara förbi dem, under det han helsar och tackar för den korta sammanvaron. — Clänsande ära efter döden. Det orientalska krigets hela resultat tyckes vara — skeppsladdningar af benknotor. Engelska tidningar berätta att nyligen redan det andra skeppet med benknotor anländt från Sebastopol, och att detta medförde en laddning af 237 läster. De begära att så veta om det är ben af ryska eller engelsktfransyska soldater, om det öfverhufvud är mennisko-eller hästben samt om de skola användas till gödningsämne eller blanksmörje-fabrikation. Ganska smickrande utmärkelser för de onödigtvis mördade och för de efterlefvande, som måhända dagligen förnya sina stöflors glans med sina söners eller bröders knotor! Det så kallade ,ärans fält reducerar sig härefter till en gödselhög eller — en ask blanksmörja. — Medel mot frossa. Om the på humble såsom medel mot frossan meddelas följande upplysning ur en tysk tidning: ,I de trakter af Belgien, hvarest frossan fortfarande grasserar, har man såsom