Riksdagen. — Enligt Kongl. Maj:ts skrifvelse angående förslag till redaktionsförändringar och tillägg i nu gällande tulltaxa, har K. Maj:t ansett anledning icke vara för handen att vid innevarande riksdag vidtaga några väsendtliga förändringar i tulltaxan, men öfverlemnat ett af tullstyrelsen afgifvet förslag till redaktionsförändringar och tillägg i nu gällande tulltaxa, hvilka hufvudsakligen afse hennes förtydligande, för att, så vidt möjligt är, förekomma tvist om taxans rätta tillämpning. — Afslag på gjorda framställningar af Rikets Ständer. I en särskild skrifvelse redogör K. M. på grund af Regf. 87 8. för de skäl hvarföre K. M. icke kunnat godkänna åtskilliga af ständerna vid sista riksdag beslutade förslag. Sålunda har K. M. ogillat förslaget om en förändrad organisation af domkapitlen, och förslaget till förändring angående allmänna kyrkomöten. I afseende å detta senare, yttras: ,Men om det än vore ostridigt att allmänna kyrkomöten, som endast hade att afgifva utlåtanden i kyrkliga frågor, skulle medföra några väsendtliga fördelar, som icke utan en sådan anstalt kunde vinnas, har K. M. likväl funnit emot antagandet af rikets ständers förslag betänkligheter möta, bland annat deruti: att bestämmelser saknas ang. behörighet att i lekmannavalen deltaga, så att t. ex. icke ens främmande trosbekännare blifvit derifrån utestängda; att den för val af riksdagsmän inom presteståndet stadgade ordning, hvilken enligt förslaget jemval borde vid val af ombud å kyrkomöte följas, icke allestådes är å dessa senare tillämplig, och i intet fall synes för lekmäns val ändamålsenlig, samt att då mötet skulle med lika befogenhet upptaga enskilda ledamöters och konungens framställningar i kyrkliga mål, förhandlingarne kunde komma att allt för länge draga ut på tiden, äfven om konungen, utom bemyndigande af lag, finge anses ega rätt att upplösa mötet förr än alla de lagligen väckta frågor blifvit afgjordak. — Emot förslaget till förändring af domkapitlens organisation anföres det oriktiga att ledamöter för endast några år skulle utväljas af dem som voro underkastade domkapitlens dom och uppsigt, att så få af stiftets presterskap i anseende till aflägse bostad kunde komma ifråga att väljas m. m. — Uti Bondeståndet hafva motioner blifvit väckta af Olaus Ericsson från Götheborgs och Bohus län om anvisning af erforderliga medel för omreglering afrikets kyrkliga, judiciella och administrativa indelning; af Ola Svensson och Erik Ersson från Gefleborgs län om nedsättning i den s. k. dyrtidsförhöjningen för tjenstemän; af Johan Pettersson från Kronobergs län om röstberäkning per capita vid prestval; af S. Rosenberg från Skåne m. fl. om ändringar i sättet för presterskapets aflöning. — S. Rosenberg har väckt en motion om förändradt sätt för prestval, hvaruti föreslås, att när prestsyssla, af hvad beskaffenhet som helst, blir ledig, hvarje myndig medlem af församlingen må ega att å dertill utlyst sockenstämma till profpredikant kalla den prestman, utan afseende på tjensteålder eller kunskapsbetyg, till hvilken han har förtroende; att de sålunda kallade derom af sockenstämmans ordförande eller kyrkorådet underrättas; att de, som antaga kallelsen å dertill utsatta dagar aflägga predikoprof; att val sedermera, efter ofvan uppgifna grund, verkställes, och de 3:ne, som erhållit högsta röstantalet, å förslag uppföras, såvida lägenheten icke är konsistoriell, hvarefter den — vare sig konung eller patronus eller korporation — som hittills haft utnamningsrätt till lägenheten, utnämner en af de tre föreslagna, och vid konsistoriella lägenheter den befullmäktigas, som erhållit flesta rösterna.