Article Image
gelser förete slående bevis derpå, att om ett visst mått af utrymme är jemt tillräckligt för ett antal personer, så insinner sig sjnkdom, så snart det antalet öfverskrides. I det kejserliga lustslottet S:t Cloud, nära Paris, har hvarje år, så snart kejsaren utflyttat dit, stark sjuklighet uppkommit bland garnisonen och fortfarit ända till dess kejsaren åter inflyttat derifrån. Manskapet har lidit mest, mindre underbefalet, som bebor särskilda rum i kasernen, minst öfverbefalet, som bor i ett annat hus och sållan varit af sjukdom besväradt. Orsaken har befunnits vara, att garnisonen fördubblas vid kejsarens vistande på stället, samt att de tillkomne soldaterne inrymmas i samma rum med det förut befintliga manskapet. Sjukligheten har, såsom sagt, åter upphört, så snart kejsaren bortflyttat och garnisonen återgått till sitt mindre antal. I Bruchsal i Baden finnas två fangelser: ett gemensamhetsfangelse för mindre förbrytare, det andra cellfangelse för tukthnsfångar. Dödligheten i det förra år dock dubbelt starkare ån i det senare; och likväl raknar lagen ett års cellfangelse-straff lika med tre års gemensamhets-fangelse. Cellfångarna hafva icke bättre klader och föda eller mera rörelse i fria luften; men de hafva under hela dygnet mera luft. Den berömde professor Guy vid Kings kollege i London har inför Health of Towns kommission redogjort för sin erfarenhet i denna fråga; och han uppgifver, att han längre tid observerat på arbetare, och på deras helsotillstånd i förhällande till det utrymme hvar och en hade, och att han alltid funnit inskränkning i utrymme åtföljas af ökad sjuklighet, oftast lungsjukdomar. Bland 300 arbetare i samma handtverk, hvaraf 100 hade mindre än 500 kubikfot luft, 100 från 500 till 600, och 100 öfver 600, voro 25 procent af de förstnamnade, 7, procent af dem i andra afdelningen och 5, procent af de sistnämnde besvärade af lungsjukdom, mest blodspottning. Han uppgifver sig vara öfvertygad, att 2,500 menniskor i London årligen taga döden på otillracklig ventilation. Hvad utrymme och luftvolym en menniska behöfver, beror af ventilationens större eller mindre raskhet och tillräcklighet, af snygghetsoch renlighetsgraden, af rummets fuktighet eller torrhet, af tillräcklig och lagom uppvärmning, af andra i rummet befintliga luftförskämmande ämnen än menniskan sjelf. Staten består hvarje cellfånge 600 kubikfot, hvilket visst icke är för mycket för en instängd person. I Belgien har såsom regel antagits, att i sofrum bör finnas 14 kubikmetres, eller 540 kubikfot luft för hvarje person. Huru i Sverige sig vanligen förhåller med det luftqvantum, som i allmänhet kommer arbetsfolk i städerna till del, upplyses af en motion, som vid 1853 års riksdag i borgareståndet gjordes af representanten för Jönköpings stad, hvarur kommitterade anse sig böra anföra följande: ,Ett hushåll af arbetsklassen, som anses bo väl och t. ex. utgöres af man, hustru och 3 barn, har vanligen ett rum och kök, det förra till ungefärligen 12 fot i qvadrat och 7 fot i höjd, hvilket inrymmer omkring 1,000 kubikfot luft. Afdragas 100 kubikfot af utrymmet för möbler och husgeråd, m. m., återstår 900 kubikfot luft. Om nyssnämnde fem personer, stora och små, i afseende på behofvet af luft, antagas motsvara tre fullväxta, åtgå, efter minimum af 200 kubikfot för hvarje person i timmen, 600 kubikfot luft för alla tre på nämde tid. Då rummet för natten tillslutes, så godt sig göra låter, skulle ett så beskaffadt förhållande leda till död af qväfning, om icke, genom otäta fönster, dörrar och spjell, luft instule sig till dessa personers uppehållande vid lif, ty på en och en half timme vore den tjenliga luften förtärd. Tages härtill i betraktande mängden af orenlighet, smutsiga kläder, förråd af animaliska och vegetabiliska födoämnen, hvilka ofta i rummet förvaras och bidraga till luftens förskämning, skall man lätt finna, att äfven hos bergadt folk i städerna vilkoren för lifvets regelbundna bibehållande och upprätthållande brista. Flertalet af den fattigare befolkningen bor vida sämre, än i nyssnämnda hänseende blifvit ————-. — han måste inslinna — vilia vi följa främlingen öfver borg

30 september 1859, sida 3

Thumbnail