(Insändt.) Bland dagens mest framstående händelser torde särskildt böra uppmärksammas det den 26 innev. strandade Riksdagsmannavalet, och hithörande antecedentia. Istället att den första åtgärd till förverkligande af beslutade förändringen i Borgareståndets sammansättning bort vara en af stadens styrelse vederbörande förelagd förteckning på de personer, hvilka ansetts böra erhålla representationsratt, på det att, sedan utredt blifvit, hvilka som äg: vålja, öfverenskommas kunnat huru våljas skulle, har dylik förteckning aldrig erhållits; och omöjligt är det således icke att personer fått deltaga i öfverläggningen om valsättet, hvilka dertill ingen rätt haft. Sedan emedlertid en valordning blifvit tillvagabragt, som erhållit nådig fastställelse, hade val Magistraten bort utarbeta en vallangd som kunnat inför vederbörande på förhand justeras, så att valet i behörig ordning och tid kunnat försiggå; men långt derifrån utlyses val vid slutet af Juli mänad och dervid uppträder Magistraten med en vallängd, som ännu skall justeras. I stallet att, förutsättande den tidsutdrägt, som håraf nödvändigt skulle föranledas, på utsatt tid infinna sig, glömmer Magistraten sig derhän att så länge låta vederbörande vänta på aktens början, att de vantande, å deras sida glömmande behörig anständighet och skick, frammana Magistraten med stampningar och oljud, och när slutligen Magistraten uppträder, representerad af endast Borgmästaren, Magistratssekreteraren och Brottmålsnotarien, börjas förbandlingarne med en hemstållan om vederbörande vilja heldre, såsom vanligt varit, hvar och en afgifva en sedel för hvarje röst an sasom Magistratens kungörelse (i strid med Rd.o. 71 S.) förordnat med för alla rösterna en sedel, hvarå bevillningsbeloppet skulle antecknas (sedeln märkas) samt när naturligtvis ingen hårtill var beredd, låter Magistraten förblifva dervid att valet får tillgå efter Magistratens grundlagsvidriga kungörelse. När nu valet skall företagas och det anmärkes att sedlar, å hvilka oriktigt röstetal eller afgift kunde vara utsatt, borde kasseras, att i vallängden finnas uppförda personer hvilka icke kunnat betala sina utskylder och att der afven förekomme en person (adj.-ledamot af Magistraten för dagen) som icke ägde hus eller fastighet sjelf och icke heller vore ord. Magistratsledamot; att personer tillhörande annat stånd voro uppförde som valberåttigade; att handelsbokhällares, gesallers m. fl. bevillning efter 2:dra art. blifvit inberaknad i deras principalers bevillning, och desse således tillagd rätt att rösta på grund af sädane personers bevillning, hvilka sjelfva ingen valrätt äga; samt att 1853 års bevillnings-taxeringslängd blifvit lagd till grund för rösträtten med uteslutande af dem som 1859 förvärfvat hus eller fastighet, eller öfriga sistnämnde år inträffade förändringar — så förklarar Magistraten endast att, om valsedlar aflemnas med åtecknadt oriktigt röstetal, Magistraten ville låta rätta det (ytterligare märka sedeln, och följaktligen göra det omöjligt för den röstande att förblifva okänd), men på ingen af de öfriga anmärkningarna är Magistraten beredd att genastresolvera, utan uppskjuter i stallet valet till nytt sammantrade och sådant oaktadt hemställan gjordes och af ganska många, hvaribland anmärkrarne sjelfve, biträddes, om icke genast resolveras borde och valet försiggå, helst i annan händelse likartade anmärkningar kunde göras ad infinitum och flera uppskof blifva nödiga. Huru nu Riksdagsbeslutets 69 S., bjudande att Riksdagsmannaval skola ofelbart ske i Juli månad, skall kunna iakttagas, det kan man taga för afgjordt att Magistraten val betankt, innan uppskof emot så riktiga argument beslöts. KL