Gotlands läns nya tidning – 8 juli 1859, sida 3

lika vacker öfverallt och lofvar öfverhufvud taget ej mer än något öfver meclelmåltan. Från Posen skritves den 21: Höskörden utfaller mycket tillfredsställande, och det fallna regnet är mycket gynnsamt för esterskörden. Rapsen står mycket vacker och kan skördas i första dagarne af Juli. Träden äro alldeles barätna af mask. Från Königsberg d. 18 Juni: Det nyss fallna regnet har mycket förbättrat fältens utseende, och så som sakerna nu stå och såvidt man kan fälla något omdöme, har man att vänta en ganska god skörd. Från Amsterdam heter det den 17 Juni: De inlupna underrättelserna rörande den förestående skörden äro i allmänhet mycket gynnsamma. I Ryssland har man hyst någon farhåga för att grödan skulle lida af en väderlek, som liknat den vi haft i Sverge; men liksom här, har på senare tiden något regn fallit, hvilket upphjelpt vegetationen och lugnat farhågorna. Stora förräder af spanmål finnas ännu qvar såväl i norra som södra Ryssland och priserna äro i fallande, hvaraf säkrast kan slutas att man numera har godt hopp om den växande grödan. I Frankrike har man befarat att den lofvande årsväxten skulle lida af för mycket regn, men då på senare tiden varm och torr väderlek inträdt, antager man att äfven der skörden blir mycket god. I följd af dessa utsigter ha hvetepriserna fallit något och hafrepriset betydligt. Från Newyork skrifves d. 7 Juni: I de södra staterna har hveteskörden börjat och äfven i några af de vestra ha profver af nytt hvete kommit i marknaden. Underrättelserna om både qvantiteten och qvaliteten af årets skörd äro högst glädjande. IIveteskörden utgjorde år 1857 180 millioner bushels, 1858: 150 millioner; men i år kalkylerar man 200 millioner. Frågan är blott hvar vi skola göra af värt öfverskott, när Europa ej behöfver det. — Lika goda äro underrättelserna från Canada. På grund af ofvan meddelade skildringar och af spannmälsprisernas jemna fallande på alla marknader, kan man med säkerhet antaga att, derest icke ett särdeles ogynnsamt bergningsväder allmänt inträder, de hufvudsakligen spanmålsproducerande länderna i verlden i är skola erhålla en god skörd af alla sädesslag. Och i följd deraf är det icke någon utsigt att Sverge i höst skulle komma i tillfälle att exportera spanmål i någon betydligare myckenhet. Men derför är det icke omöjligt att spanmålspriserna kunna gå något högre inom landet. Då priserna å hvete och råg under två år stått ovanligt lågt, är det sannolikt att man förlidet år hesådde mindre jordrymd än vanligt med dessa sädesslag, och att af dem således äfven kommer att produceras mindre än förr, i följd hvaraf både råg och hvete möjligen skulle kunna under vintern stiga en eller annan riksdaler, d. v. s. till den gräns hvarutöfver priset icke kan gå utan att import från främmande länder inträder. A andra sidan har man sannolikt sått icke obetydligt mera korn och hafre än förr, dertill uppmuntrad af de senaste årens höga priser; och som, åtminstone i flera af de östra provinserna och isynnerhet i Målarelandskapen, dessa sädesslag lidit af den långvariga torkan, som rådde under och efter sådden, torde äfven priset å vårsäden icke blifva lägre än förra hösten utan snarare något högre. På det hela anse vi dessa utsigter till lagoma spanmälspriser mycket tillfredsställande för alla klasser. De landtbrukare, som ha sid att aflåta, kunna visserligen önska sig mycket högre priser, men sådana göra på längden aldrig gagn åt ett land, ty de kunna icke vara konstanta, de hämma företagsamheten och den industriella rörelsen, de drabba så tungt alla de öfriga samhällsklasserna, att konsumtionen aftager och all verksamhet aftynar. Det har alltid varit under tider af måttliga shanmålsnriser com Iöndorna Ön framatam 3