Följetong. Korrespondens från Krigsskådeplatsen. (Slut fr. N:o 25.) Det var en dag, då en falsk underrättelse, som emellertid hade mycken sannolikhet för sig, utbredde en panisk förskräckelse i hufvudstaden. De rikare höllo sina equipager i ordning, och öfverallt requirerades posthästar. Man trodde att kroaterne stodo för stadsportarne; de voro på två rastdagars afstånd. De Afrikanska jägarne och zuaverne skulle hafva tillryggalagt denna väg på en dag. Den Österrikiska obeslutsamheten räddade Turin, men hvilken förskräckelse på gator och i butiker. Man kan säga allt detta nu, då den Sardiniska armeen vuxit till 80,000 man goda trupper och då öfver 120,000 man Fransmän passerat Alperna och hafvet med en snabbhet som de Österrikiska soldaterna icke känna. Nu kunna de allierade gå offensift tillväga och välja sin anfallspunkt. En öfverallt bevakad, öfverallt befästad försvarslinje sträcker sig från Susa och Casale till hafvet öfver Sesia, Dora och Serivia. Alessandria är medelpunkten deri. — Man får tillägga, att den Sardinska regeringen, som tillfullo kände faran, icke ryggat tillbaka för något offer för att bekämpa den. Mot de fientliga kolonnerne har den utsändt vattenkolonner. Alla slussar och fördämningar, som skyddade Vercelli, hafva blifvit öppnade och nedbrutna, och floderna hafva öfversvämmat marken på en sträcka af 2 licues. En rik provins förvandlades till en sjö. Förlusten är ofantligt stor, men Österrikarnes marsch blef försvårad. Piemonteserne hafva