April 1856 af Frankrikes, Preussens, Rysslands, Särdiniens, Stora Britanniens, Turkiets och Österrikes befallmäktigade ombud undertecknades, och som är af följande lydelse: ,I betraktande deraf att sjörätten, under krigstid, länge varit föremål för beklagansvärda tvistigheter; ,att osäkerheten om rättigheter och skyldigheter i detta afseende gifvit anledning till olika uppfattning från de krigförande och de neutrala makternas sida, hvaraf kunna uppstå ej allenast allvarsamma stridigheter, utan äfven uppenbar strid; ,att således det är förmånligt att rörande en så vigtig fråga öfverenskomma om gemensamma stadganden; ,att de i Paris församlade befullmaktigade ombud icke bättre anse sig kunna motsvara de afsigter, hvaraf deras regeringar äro lifvade, än derigenom att de söka att för de internationella förhållandena i detta afseende stadga vissa orubbliga grundsatser, ,hafva de befullmäktigade ombud, hvilka undertecknat traktaten i Paris af den 30 Mars 1856, i konferens församlade och behörigen dertill bemyndigade, öfverenskommit att underhandla om medlen till detta ändamåls ernående, och sammanstämmande antagit följ. förklaring: 51:o kaperier äro och förblifva afskaffade; 52:o den neutrala flaggan skyddar fiendtligt gods, med undantag af krigskontraband; 53:o neutralt gods, med undantag af krigskontraband, skall icke vara underkastadt beslag, äfven under fiendtlig flagg; ,4:0 för att vara förbindande, måste blokader vara verkliga, det vill säga upprätthållna af en styrka, tillräcklig att förhindra all gemenskap med fiendens stränder. ,De befullmäktigade ombudens regeringar förbinda sig att meddela denna förklaring till de stater, hvilka icke deltagit uti kongressen i Paris, och att inbjuda dem att dertill ansluta sig. ,Öfvertygade derom, att de grundsatser, hvilka här blifvit uttalade, med tacksamhet skola öfver hela verlden upptagas, betvifla undertecknade fullmäktige icke att deras regeringars bemödande att göra dem allmänt gällande skola krönas af den fullkomligaste framgång. Denna förklaring har och får icke bindande kraft för andra makter än dem, som afslutat eller komma att biträda densamma. Ofvanstående förklaring angående neutrala fartygs rättighete rbiträddes bland andra makter äfven af Sverige den 13 Juni 1856 och är således äfven för vårt lands fartyg ännu gällande. Härvid fogar Aftonbladet af den 12 Maj följande tillägg: Häraf synes att de förenade rikena, lika väl som England, hafva rättighet att se dessa grundsatser tillämpade; men vi böra tillägga, att ingen anledning till tvifvel om alla makters beredvillighet att dem erkänna synes vara för handen. Hvad som ytterligare är egnadt att bestyrka denna, är att, — såsom vi med full tillförlitlighet känna, — härvarande utrikes-departementet i förgår från kejserl. franske chargå-daffaires erhållit officielt meddelande derom att H. Maj:t Kejsaren af Frankrike anbefallt befälhafvarne för sina trupper och flottor att på det noggrannaste respektera neutrala makters landamären, handel och sjöfart, äfvensom att iakttaga — med afseende å de stater, som dertill slutit sig — de grundsatser, hvilka genom kongressens i Paris förklaring af den 16 April 1856 blifvit stadgade. — Genom från utrikesdepartementet aflåtna cirkulärskrifvelser af d. 22 April och d. 7 dennes, har Kongl. Maj:t åt dess beskickningar vid främmande hof uppdragit att meddela, det de förenade rikena, under nu utbrutna krig, och så länge som dessa rikens intressen icke af krigets utveckling beröras, eller tvingande omständigheter dertill kunna föranleda, komma att iakttaga en fullkomlig opartisk neutralitet; till följd hvaraf alla främmande makters fartyg komma att i de förenade rikenas hamnar fortfarande åtnjuta samma behandling som under vanliga förhållanden; hvaremot Kongl. Maj:t tillförser sig, att — — — — Det ör söobo doram Jam fråmar dim Taw ill vata din