sannerligen at allmogen båttre använd, om den afsattes till åtgärder för förbättring af jordbruk och boskapsskötsel, än att i stället, som nu icke så sällan sker, begagnas till inköp afliggfjedersvagnar, granna selar och moderna möbler, m. m. ytligt prål, som föga anstår Sveriges redbara och flärdfria odalmän. IIushållnings-Sällskapet har dock icke förbisett, att nämnde kostnad, huru billig den är, med afseende på den nytta Som deraf kan vinnas, likväl kan trycka mången idog jordbrukare om den på en gång skulle utgöras; och Ilushållnings-Sällskapet har derföre utfäst sig att genom bildandet af en så kallad Shifteskassaförening, för de jordegare som sådant önska, förskjuta hela skiftesoch utflyttnings-kostnaden, med rättighet för den som anlitar förskottet, att utan annan säkerhet än förskottstagarens blotta förbindelse på summan, att återgäldas till kapital och ränta, med samma förmånsrätt som skifteskostnad nu har, således framför inteckningar, sålunda, att i kronouppbörden hvarje år erlades 10 procent, alltså för ett förskott af 100 R:dr, 10 R:dr, deraf först skulle afräknas 6 proc. såsom ränta och resten på kapitalet, hvari genom förskottet inom loppet af nära 16 år voro till fullo återguldet; men, säges det, dylika förskotter med tyst förmånsrätt förnärmar inteckningshafvares rätt. Så kan likväl icke blifva sallet, åtminstone icke i vidsträcktare del än lagen nu medgifver, enär annan förmånsrätt icke fordras än den som nu är skisteskostnad medgifven. Dessutom skall intecknade jorden både till jordegarens och inteckningsegarens fromma, både i afkastning och värde stiga, medelst jordbrukets ordnande genom skisten. I England och Irland, jordbruksförbättringarnes hemland, har man, för jordbruksförbättringar i slutet af 1840-talet anslagit icke mindre än 42,000,000 R:dr svenskt Banco, såsom lån att med viss procents årlig ränta återgäldas inom 22 år; innan korrt hlef hela summan upptagen, och derföre fordrades såsom säkerhet, förmånsrätt framför inteckningar, hvilkas innehafvare, långt ifrån att knota, ansåg sin säkerhet större i anseende till egendomarnes, genom förbättringen, stegrade värde. Utflyttningar kunna dessutom icke behöfvas i många skifteslag. Insändaren har på andra sidan sett byar med 12 a 20 åboer som haft sina hus byggda vägg i vägg liksom i städerna, och i dessa byar har enskiften försiggått utan att en enda åbo behöft utflytta. På den som här icke vill påkosta något för förbättringen af sitt jordbruk kan man således med skäl tillämpa det gamla ordspråket, att han har Öreförstånd och Riksdalersenfald. 2:o Att, angående dem som redan hafva sina ägor sammandragna, Hushållnings-Sällskapet, med all omtänksamhet, föreslagit, att till kostnaders besparingar och rubbningars undvikande för dem, deras sammandragna ägor skulle få från skiftena undantagas. 3:o Att genom ombyte af ägor en och annan möjligen kan få svagare jord än han förut innehaft, är visst sannt; men är jorden för olika så får den läggas i flera skiften, så att hvar och en får lika af sämre och bättre; och vinsten att få Jorden samandragen och någorlunda likartad, är ändå så stor, med afseende å möjligheten att för foderodling inrätta växelbruk, samt genom besparing af stängseloch brukningskostnad, att den betydligt öfvervägar betänkligheterna. Att få jordens gradering jemn och riktig, ligger å jordegarnes egen vårdnad, och må de derföre i denna fråga låta alla egennyttiga beräkningar vika, för att icke kasta sig sjelfva i förluster. 4:o Att, hvad rörer skogen, den ingalunda kan lida mehn, då Hushållnings-Sällskapet äfven föreslagit att all skogsmark skulle få utgöra undantags-skiften, samt öfverloppskogen, efter skogsliqvider, med penningar lösas. Den enda fiende skogen vid skiftesfrågor haft och fortfarande skall få är skogsegarens eget oförstånlGår han sim väg rätt fram, vårdande sin skog som om intet skifte vore i fråga, så har skogen ingen nöd; — men der han, af oförståndig fruktan att mista skog, fäller den för stuf och kanske sedan sjelf får behålla den afverkade skogstrakten, der lider håde skogen och jordegaren stor skada. 5:o Att, vidkommande åkerns vanhäfdande, iii1i.... . —U e AA -— A —