Gotlands läns nya tidning – 8 april 1859, sida 3

En kraftfullt byggd man, med ett långt skäg, de resande vi tröskeln af sin isba. Det var starost — Kan ni, sade Prochow, gifva oss foder åt — Ja, det går an. — Och kan ni också gifva oss litet mat? — Ja visst. Ni kan tå god kålsoppa, fårkött, utom, om ni så önskar, äfven kyckling. — För närvarande önskar jag ingenting, sad i det han steg ur åkdonet; men du, Prochow, å — Huru! skall ni ingenting förtära? frågade ne Prochow. — Jo, gedan; men först vill jag göra en liten : Några steg ifrån stugan mötte den unge q man omkring 60 år, hvilken var klädd i en gu med stora metallknappar uti och nu tog af sig mi helsade vördnadsfullt. — Du bor säkert här i byn? frågade Kusma. — Ja, far lille. — Kan jag gå in i parken der bortom herrg ningen ? — Illelt visst, och ni kan äfven spatsera i t om ni vill. — IIerrskapet är således icke hemma? — Ack, herre! vi hafva icke mer något herr: — Huru så? — Det är fem månader sedan vår goda matn nade oss faderoch moderlösat). Måtte Gud fö ne paradisets glädje! ( ) Uttryck som nyttjas af den Ryska bonden, hy lar sitt husbondfolk far lille4 eller ,,mor lilla deras död betraktar sig som faderoch mode