Gotlands läns nya tidning – 4 februari 1859, sida 3

I en af sina veckoberättelser yttrar samma tidning: Finanskommittten har för vinnande af upplysningar, utskickat en mängd förfrågningar, ställda till församlingarne, hushållsälls Raperna, stiidernas magistrater, brandstodsföreningarne och K. M. Befallningshafvande. Blefve dessa frågor fullständigt och sanningsenligt besvarade, skulle derpå det säkraste omdöme om vårt lands statistiska och ekonomiska ställning kunna grundas. Vi hafva anmärkt, att man från flere håll likväl börjat roa sig at frågvisheten. Landets financieltkritiska ställning synes dock hafva påkallat nödvändigheten, att på sådant sätt gå till boks med oss sjelfva. Man kan ännu ej hafva förglömt, huruledes en af Vermlands-tidningarne för någon tid sedan uppgaf att Vermlands jord betungades af en skuld, hufvudsakligt motsvarande hela dess värde: men hvilket dock — då saken närmare utreddes — befanns vara i högsta grad öfverdrifvet. Likaledes påstod man för en kort tid sedan — man och man emellan — något dylikt med afseende på Östergöthland. Vid närmare kalkyl har man dock kommit till den öfvertygelse, att provinsens fastighetsinteckningar omöjligen kunna öfverstiga en summa af omkring 20 millioner; hvaremot sastighetsvärdets verklig ra totalbelopp torde uppgå till 5 å 6 gånger denna summa. Omöjligt är det icke att förha allandet är sådant äfven inom rikets öfriga provinser. Tiden tyckes vara inne, att man tager reda på förhållanderna. Det är lika skadligt för vår nationella verksamhet, om vi anse oss vara såväl rikare SOM fattigare, än vi verkligen äro. I fäderneslandets stora financiella intressen är det derföre i högsta mån vigtigt, att svaren, å de utfärdade spörjsmålen, blifva så samvetsgranna och ärliga som möjligt.