Gotlands läns nya tidning – 4 februari 1859, sida 1

IIGII VIC OUMUOCIBD dl dl SDIOlILILLö-ÄI All med den under förleden November på Burgsvik yppade. Vid min ankomst till Suders befanns rummet, uti hvilket de båda patienterna voro sängliggande, uppfyldt af en större mängd till s. k. conventicle samlade äldre och yngre personer, som det tycktes till ett antal af omkring 20. Vid gjord föreställning till husmodren om det oförsigtiga och otillåtna uti, att en sådan mängd menniskor sammanträngde sig just uti sjelfva sjukrummet, då det måste vara väl kändt och insedt, att den i huset rådande sjukdomen vore af smittosam och farlig beskaffenhet, erhölls blott undvikande och orediga svar, bestående till det mesta uti åtskilliga bibelspråks anförande; och en af de tillstädesvarande, en ung dräng, framträdde, yttrande ungefär följande: ,att Herren skickar sjukdomar på menniskan, kan hon ej förhindra, och ir sådant blott en pröfning, den hon måste undergå; ty utan pröfning kan hon icke ingå i Guds rike.4 Häruti tycktes hela församlingen instämma. Anscende ändamålslöst försbka att öfvertyga dessa förvillade menniskor om deras oförnuftiga beteende, uppdrog jag, med öfverlemnande af nödig medicin för de sebersjuka, åt en kyrkovärd uti närmast belägna gård, att till församlingens pastor rapportera förhi illandet vid Suders, hvarvid vanliga föreskrifter meddelades i afseende på hvad under sådana omständigheter kunde åstadkommas och iakttagas till förekommande af fehersjukdomens vidare spridande; och får jag dessutom hemställa, om ej kronobetjeningen bör beordras hålla tillsyn öfver, det alla besök af främmande, och för de sjukas vård och för deras biträde obehöflige personer tillsvidare helt och hållet förhindras, m. m. Wisby den 26 Januari 1859. D. J. KOLMODIN. Gotlands-Gillet i Stockholm firade Knutsdagen sin tredje årsfest och kunna vi derom meddela följande berättelse i sammandrag. Till en början lemnade ordföranden en kort redogörelse öfver Gillets verksamhet under det förflutna året, dervid han erinrade om den lyckade sonmarsesten bå Drottningholm, der kamp och täflan i lekar och sång vid glasens kl ang stämdo glädjen högt, och der en af konung gaborgens stolta söner stod sram midt i ringen och bevisade i handling sina Gotländska sy mpathicr, skötande bollen, höjande glaset och ledande sången. Vidare omförmäldes, huruledes, efter erhållen kännedom derom, att det föredöme, en af Gotlands vackraste och ädlaste skapelser, De Badande Vännernes samfund, gifvit i fråga om Wisby försköning, blifvit följdt af ett annat lika fosterländskt, neml. let s. k. Planterings-Gillet, åtskilliga af GotlandsGillets i Stockholm, ledamöter skyndat att sluta sig till detta sällskap såsom verksamma medlemmar; och uttryckte slutligen ordföranden den öfvertygelse, att samdrägt och förtroende inbördes skulle i en icke aflägsen framtid föra Gillet fram till dess vackra, fosterländska mål. Derofter upplästes revisionsberättelsen för sista året, utvisande att Gillets behållning vid årets slut utz8jorde 630 R:dr 97 öre R:mt. Vid sedermera anstäldt val till embetsmän för det ingångna året utsågos IIrr Justitie-Rådet V. Cramer, J. A. Hägg, J. N. Holmberg och Hugo Fåhreeus till de af dem förut innehafde befattningar såsom ordförande, v. ordförande, skattmästare och scereterare: och invaldes derpå, efter anmälan, IIrr C. F. Settervall, K. A. Östergren och J. C. Köhler till ledamöter Gillet, som nu räknar 68 medlemmar. Efter lessa mera allvarliga förhandlingar öfvergick Gilet till en verksamhet af gladare art, sedan i stalen vistande landsmaninnor blifvit af Gillet välcomnade och musiken gifvit signal till dans, deri xammal och ung deltogo. Först efter midnatt emnade sällskapet, bestående af omkring 70 personer, den praktfulla våningen på Hotel de Suede, tt dömma af den lifliga, muntra sinnesstämning, om rådde under aftonen, särdeles belåtna med let sätt, hvarpå Gillet firat sin årsdag. Hvad som väsendtlig måhn framkallade denna sinnesstämling var en ypperlig qvartettsång, som, väl hemnastadd i Gotländska samqväm, icke allenast heedsagade de välgångsskålar, ordföranden i varna, hjertliga ordalag föreslog för den kära säsrneBUH och GiUet ufan älvan finag ; H...