Gotlands läns nya tidning – 21 januari 1859, sida 3

Hvar voro Osrik och hans goda fartyg, efter hvilka Jerta längtade så mycket? Ingen kunskap derom kom hit bort till dessa aflägsna, nordiska öar. Karantänsvakten gick otålig fram och tillbaka på sin klippiga ö. Hvarje fråga, som Jerta lät göra honom, visade han vresigt tillbaka; men i djupet af sitt inre var han dock ledsen öfver, att han ej kunde meddela den älskade flickan några tröstande ord. Medelhafvet ligger der framför oss i all sin glans. Från fjerran vinkar Svarta Hafvet, och den mäktiga halfö, som ligger mellan dem båda, är det lifliga Natolien. De långa bergskedjorna Taurus och Antitaurus draga genom detsamma, och öfver de stolta spetsarne skjuter den tretusen fot höga Argäus upp, såsom en jette, i den klara morgonluften. i En väl tacklad och smäcker brigg skjuter med fulla segel in i den stora hafsviken, som man kallar Smyrnas Haf, och tager kosan mot mynningen af Melen, på hvars stränder reser sig i form af en amfiteater Orientens rikaste handelsstad, det gyldene Ismir, som benämnes Smyrna af de europeiska sjöfarande. — Der ligger Levantens stolta handelsemporium med sin af en massa fartyg genomkorsade hamn, sina hundratusende brokigt blandade invånare, som uppskatta till millioner värdet på de varor, de exportera under loppet af ett år. Ett brokigt hvimmel råder på dessa trånga, labyrinthiska gator. Turkar, Greker, Armenier, Judar och Franker trängas rastlöst med hvarandra. Alla, som vandra här, ha olika religion, seder och vanor, och de jaga likväl blott efter ett fantom — vinsten. De strömma ned från det högt belägna turkqvarteret, de rusa upp ur sta