Article Image
Q — — — —— eller afvisar hans artighetsbetygelser. Hon besvarar dem med mycket lugn: han tycker dock, att medan han vänder sig från henne för att underhålla sig med sin syster, hon hörer på honom med ett uttryck af sympati. Ju mer han observerar henne, desto mer känner han sig dragen till henne genom en ovanlig tjusningskraft, betagen af hennes jungfruliga behag och underkufvad af hennes dygd. Understundom bemägtiga sig stora verldens bländverk ännu hans tankar och förvilla hans sinne. Men åsynen af denna unga flicka, så anspråkslös, oaktadt alla de gåfvor himlen slösat på henne, och öfver hvilka så många andra skulle vara högmodiga, så oskuldsfull i sin blomstrande skönhet, så troget alltid uppfyllaude sina pligter och så nöjd med sin obemärkta ställning, återupplifvar hos honom tanken på en anspråkslös och fridfull tillvaro, sådan som den, hvartill hans föräldrar gåfvo honom det bästa föredöme. Sommaren förflyter under beständig sväfvan mellan tvifvel och hopp, och en oupphörlig strid mellan äregirighet och stilla lugn. Han påminner sig att han, uti de städer, der han samlat sin förmögenhet, påträffat mera eftersökta och smickrade qvinnor än Margareta, och hvilka synts särdeles benägna att emottaga hans hyllning; men det intryck de gjort på honom utplånas och det äterstår honom icke mer än ett flyktigt minne deraf, hvaremot det intryck, som Margaretha gjort på honom, oupphörligt ökas och slår rot. IIan har talat med Nelly om sin skolkamrats syster, om denna lysande, unga flicka, som förbländat honom vid hans inträde i verlden, Efter att med uppmärksamhet hafva afhört honom, skakade Nelly på hufvudet och svarade:

15 januari 1859, sida 1

Thumbnail