Article Image
men rönte af demes hustru en behandling, som snarare stämplar en styfmoder än en svägerska. Saväl af missnöje härmed, som af sorg öfver en yngre brors beslut att sälja sig till artilleriet, fattade hon det fasta beslutet att medelst svält förkorta sitt lif. Måndagen den 1 Nov. aflägsnade hon sig från hemmet, utan att hafva förtärt någon föda, uppehöll sig hela dagen i bergen samt återvände först sent på aftonen, sedan alla vått till hvila, till hemmet, der hon genom logen ingick uti ladan, för att gömma sig bland säden och härstädes afvakta dödsstunden. Under det hon låg här förborgad, anställdes af de anhöriga vidsträckta efterspaningar, men allt förgäfves, då ingen kom på den tankan att söka henne så nära. Sålunda förflöto I dygn, då en gammal soldat, gående förbi ladan Tisdagen den 9 på aftonen, tyckte sig derifrån höra ett svagt qvidande. Men anseende detta för flickans väilnad, som gaf sig tillkänna, och på grund af en bl: und allmogen vanlig fördom att icke omtala spökerier förr än på morgonen, underrättade han sig icke närmare om saken och behöll äfven sin hemlighet för sig sjelf till följande morgonen, då han sade till den försvunnas bror: Du får väl titta efter i ladan, ty jag hörde Maria spöka i gär qväll. Efter denna anvisning gick denne till ladan, der han, förunderligt att säga, fann flickan ännu vid lif. Här hade sålunda det arma barnet tillbragt I dygn utan föda; hon hade endast förtärt nägra hagtornsbär, som hon medtagit vid ingaendet i sin grafhög, för att döfva smärtan af törst, som hon fruktade. Hon hade hört personer samtala på gården, hört hustrun tre gånger om dagen mjölka en ko och gifva henne vatten, och lik äl hade hon haft kraft att trotsa hungrens sasor och en ofantlig törst, hvilken ki ändes allra mest plågsam, då hon hörde kons drickande. I hvilket tillstånd hon blef återfunnen kan svårligen beskrifvas; det enda tecken att icke lifvet för alltid flytt ur den hopskrumpna kroppen, var en svag rörelse uti de glasartade ögonen; och på detta sätt kunde man hellre anse henne för ett lik som tittar, än en lefvande varelse. Emellertid har man lyckats genom ändamålsenlig behandling återställa henne till helsan, dock är ovisst huruvida icke den starka svältkuren kan efterlemna menliga följder för framtiden. XT: 1. 1 11 1 —

14 januari 1859, sida 3

Thumbnail