Göteborgsposten – 24 december 1874, sida 2

öofvergången, äfvensom måhända för att afbjelpa olägenheterna; af de mångfaldiga olika sedlarne, ha flera banker redan förenat sig om att utgifva nya 100-marksedlar af lika form och utseende. De skola för hela Nordtyskland blifva af grön färg, 172 milllmeter i längd och 103 i bredd; för mellersta och för Sydtyskland ha andra bankgrupper bildat sig förjatt öfverenskomma om lika blanketter. I vära sammanhang med bankreformen står införandet af det nya myntsystemet och ju mera man närmar sig till början af år 1875, då den nya ordningen skall träda i kraft, med desto större farhågor ser man den alltjemt pågående utströmningen af guldet till utlandet. Preussiska banken, som har hand om den nya guldreserven, älskar i allmänhet icke mycket offentligheten, och det är ingen, som rätt vet huru stora summor som ligga i beredskap och finnas i behåll af de 1,085 mill. mark (oberäknadt 42 å 43 mill. i skiljemynt) som myntet intill nov. månads slut hade aflemnat, men hvad som är säkert, det är, att de nya mynten äro nästan osynliga i den allmänna rörelsen. Hvad är anledningen till detta guldets jemna utströmmande från Tyskland? — Vi ha i ett par föregående öfversigter sysselsatt oss med besvarandet af denna fråga, och vi ha såsom en hufvudsaklig anledning framhållit den ofördelaktiga handelsbalansen. Vi böra likväl underrätta, att denna förklaring icke godkännes eller åtminstone icke anses tillfyllestgörande, och detta redan af den anledningen, att skilnaden mellan ett lands införseloch utförselsumma sällan kan på ett fullt tillförlitligt sätt bestämmas. Ty om också införseln kan temligen noggrannt kontrolleras genom tullregisterna, så är detsamma icke förhållandet med utförseln. Exportörernas uppgifter äro ofta, kanske oftast, oriktiga, hvilket bärrör dels af likgiltighet, dels och isynnerhet af en önskan att ej offentliggöra omfattningea af affärerna. Att så är förhållandet, bevisas bland annat deraf, att regeringen i Hamburg sedan många år tillbaka upphäft all inregistrering af utförda varor. En förf. i ÅBremer Handelsblatt, som nyligen sysselsatt sig med en undersökning af detta ämne, är af den bestämda meningen, att man alldeles bör öfvergifva den gamla teorien om att differenserna mellan import och export alltid utgår i metallisk valuta. Såsom bevis på sin sats anför förf. några sil ror rörande deasa förhållanden i England, hvilka äro af intrease. Totalsumman af den eogelska importen under decenniet 1854—1863 uppgick till 1902 mill., mot en export under samma tid af 1500 mill.; öfverskottet af importen öfver exporten under dessa tio år är således 402 mill, men långt ifrån att Eogland under den tiden liqviderat sin balans med guld, bar det tvärtom ökat sin rikedom med 123 mill. i guld och silfver, hemtadt från utlandet. Uader det påföljande decenniet ser man på samma sätt importen uppgå till 8067 mill. och värdet af exporten till 2514 mill., således skilnaden till 558 mill., men icke desto mindre har man jemväl importerat nära 62 mill. i ädla metaller. Man kan visserligen till en viss grad minska dessa ansenliga differenser genom att säga att för importens vidkommande, transportoch aszuranskostnader, äfvensom importörens vinst är inberäknadt i totalvärdet, hvilket deremot ej är förhållandet med exporten; men om man för att jemna förhållandet beräknar värdet af exporten t. ex. 10 högre, så uppstår i alla fall en skilnad, som tarfvar förklaring. Denna fioner den nyss nämde förf. ligga i börsvalutorna. Man beräknar till 60 mill. om året de summor, utlandet betalar till England såsom ränta på lånade kapitaler, och detta belopp går naturligtvis alldeles tullen och dess register förbi. Eller riktigare uttryckt, tulltabellerna ha känning deraf och bära vittne derom genom den öfverskjutande importen, hvilken betalas genom vexlar på de utländska gäldenärerna. Det är endast sjelfva vexlarne, öfver hvilka den ej får någon räkning. — Det är ungefär på enahanda sätt som man kan förklara skilnaden mellan värdet af den tyska exporten och importen och dess partielia. men ieke uteslutande inflytelse på utströmningen af guldet.