Göteborgsposten – 19 december 1874, sida 5

kommande aflöningeu för är 1876, och man väntar icke heller, att många framställningar i ofvanberörda syfte skola komma att till regeringen ingifvas. Detta gäller naturligtvis de gamla kollegierna m. fl. verk med deras fastare organisation, hvaremot det är gifvit, att från sådana embetsverk, som postverket, tullverket och andra dylika, inom hvilka rörelse och lif råder, allt beroende på tjonstemännens beröringar med allmänheten och-den stora trafiken, förelag till i mer eller mindre mån förändrade stater komma att till regeringen aflemnas. Beträffande aflöningefrågan är man emellertid i allmänhet öfverens om, att regeringen kommer att af riksdagen för år 1876 begära enahanda belopp, eom 1874 års rikedag beviljade för år 1875, nemligen utom den fasta lönen 20 procents tillökning deri såsom e. k. dyrtidstillägg. Om det besannar sig, eåsom uppgilvit blifvit, att den af K. M:t tillsatta komitn för afgifvande af förslag till embetsmannakårens aflöningsförhållanden m. m. blifvit öfverens om ett förslag till aflöningsstat för hofrätternas i riket personal, och om, såsom det är att antaga, sagda förslag kommer att snart underställas rikedagens pröfning, så torde man vara berättigad till det antagande, alt någon framställning om definitiv aflöningsstat för andra at rikets ombetsverk icke kommer att afgifvas till 1875 års rikedag, utan vill väl regeringen afvakta, hvad riksdagen beslutar rörande hofrätterna. När riksdagen fastställt stat för Jessa embetsverk får ej mindre ofvanbemälde komits än äfven sedermera regeringen en säkrare hållpunkt för sina förslag rörande aflöningsbeloppen till embetsoch tjenstemännen vid rikets öfriga embetsverk. I atseende å en annan nu nedsatt komitå, nemligen landstatskomiten, kan jag nämna, att dess betänkande med all säkerhet icke kan hinnas färdigt vid tiden för riksdagens börjar. Boamäldo komite, bestående af lands kamroraren i Blekinge län Hammar, landseekreteraren i Wermlands län Varenius och kro notogden i Halland Wimarson samt kammarrättsrådet Ekström och departomentscheten Gerle, har med sitt vidlyftiga och msktpåliggande arbete varit flitigt sysselsatt i närmare två år, och man hyste förhoppning om under förliden böst, att komitön skufsle sluta sina arbeten med innevarande år. Detta hopp skall man numera hafva måst uppgitva, och lär det hufvudsakligen vara frågan om uppbördsväsendet som föranledt dertill, att komitåa icke får sitt betänkasde så tidigt färdigt, som förut antagits. Något förslag om en defivitiv organisation af landstaten i riket torde alltså icke vara att förvänta under loppet af den tid, nästa riksdsg är tillsammans. Landtstaten. Kammarkollegium och statskontoret ha förordnat kronolänsmannen Axel Wallgren att tills vidare förestå den genom kronofogden D. E. Widells frånfälle ledigblifna kronofogdetjensten i Inlands fögderi. Vid Lunds universilet hafva i slutet af höstterminen följande examina, utom de förut omnämda, blifvit aflagda: Teoretisk teologisk af 8. J. E. Leander, sm., G. E. Ling och J. Serner, sk. — Examen för inträde vid Rikets rättegångsverk af E. Flensburg, L. J. Larsson, N. Larsson ech -W. Silfversparre, sk. samt H. Skjoid, blek. — Filosofisk kandidatexamen efter 1853 ars stadga af J. W. Broberg, sm. N. E. Neander, N. Brenner, sk. och A. M. Jernell, verml. — Filosofisk kandidatexamen efter 1870 års stadga af K. Wallin, vestg., M. Hammarberg, sm., N. Liljeqvist och A. Sterner, sk. samt H. N. Laurell, goteb. — Teologisk filosofisk examen af S. Hammar, sk. — Juridisk filosofisk exåmen af frih. C. Beck-Friis, sk. och K. A. von Sydow, verml. — Medico filosofisk examen af M. Wistrand, sk. och P. F. Lundqvist, kalm. — Juridisk preliminär examen af T. Hintze och K. Hammar, sk. — Exameu Stili latini: pro radu philosophito efter 1870 års sta ga af K 0. M. Weibull, östg.. L. Nevander, Ingv. Olsson, E. Larsson, E. Sommarin, N. akesson, Fr. Eichstädt, G. Leche, N. Lundborg och A. Ekström, sk., D. Bergendal. göteb. och N. A. Pallin, verml. — pro examlne theologico-philosophico af Fr. Ekdahl och Jöns Olsson, sk. samt H. D. Arfvidsson, göteb. — pro examine juridico-philosophico af J. Ask, sk. samt pro examine medico-philosophico (enligt kungl. tillåtelse) af K. Schöldström, göteb. Den nya lagberedningen. En af våra korrespondenter i bufvudstaden skrifver den 17 d:s: — — — Med detta års utgång upphör lagbyrån, som stått under justitiestateministerns omedelbara ledning, och med nästa års inträde börjar den af riksdagen begärda nya lagberedningen sin verksamhet, Dess äliggande blir att utarbeta laglörslag, företrädesvis sådana, som omfatta större delar af civillagen eller rättegängsordningen. Lagbyråns åliggande var, att utarbeta förslag till sådana sörfattningar, hvilka justitiestatsministern ansåg vara af bahofvet påkallade. Den nya lagberedningen får således ett vidsträcktare verksambetsområde och kommer otvifvelaktigt att måoga år arbeta, så vida den icke af sparaamhetsskäl indrages af riksdsgen, emedan den icko anses producera lagförslag nog skyndsamt, Af f. d. lagbyräns ledamöter äro assessor Örbom och adjunkten Annerstedt inkallade i nya lagberedningen. Byråns tredje ledamot; n. v. justitierådet Lindhagen, har icke i lagberedningen kunnat inkallas äfven af det skäl, att högsta domstolens ledamöter, om de mottaga den at sistl. riksdag beviljade loneförhöjningen, icke ega rätt utöfva offentligt uppdrag, som medför arvode. Då nya lagberednipgen skall bestå af fem ledamöter, har till ordförande i densamma törordnats presidenten frih. L. De Geer och till ledamöter revisionssekreteraren Wedberg och byråchefen Östergren. Denna arordning gillas allmänt af dem, hvilkas omdöme i denna fråga är af vågon betydenhet. Den har på sätt och vis äfven en politisk karakter, så till vida att, då ordlörandebefattningen mottagits at srib. De Geer, kan deraf den slutsateen dragas, att de inom riksdagen, hvilka begagnade hans namn till skylt ön (mFFJYÖ HILYMJNCFCEÖHÖOIJPÖ RT fo