Göteborgsposten – 18 december 1874, sida 2

önande. — Economist känner sig också särdeles illfredsstäld med detta resultat, och ställningen kulle också verkligen vara förträfflig om den komnersiela sidan af bankens sista rapport vore lika od. Men tyvärr är det icke så. Portföljen och änekontot har på en vecka minskats med Å 2,081,733 — en ofantlig summa vid hvilken tid på året som telst, och så mycket mera i december månad, då örelsen vanligen är så stark. Samma brist på aktivitet som visar sig på det egentliga kommersiela )mrädet utmärker äfven fondmarknaden. Det råder samma stillhet i affärerna som om man befunne gig midt i högsommaren. Det är svårt att säga hvaraf denna tryckta stämning härleder sig, så mycket mera som penningetillgången är riklig och dertill tiden för januariräntornas betalning närmar sig med stora steg; de uppgå till den ofantliga summan af Å 8,871,400, betalbara i London. Samma klagan öfver affårernas stillhet höres från alla de andra stora europeiska platserna, Berlin, Wien och Paris. Spekulationen lyckas icke att lyfta kurserna, ehuru å andra sidan icke heller nagon starkare baisse tager öfverband; man gör inga affärer alls. Detta må nu vara det säkraste sättet att skydda sig för förluster, men icke är det genom en sådan anspråkslös liqvidation, som man kan hoppas att reparera de förflutna årens förluster. Franska bankens sista veckorapport visar en för minskning i portföljen af fres 28 mill., den preussiska af thlr 11 mill. Hvad denna sistnämnda angår, så har en så betydlig minskning åtminstone till en del sin förklaring deri, att det privata diskontot står på 4: a 41 4, under det att Bankens är 6 Å. Hvad för öfrigt preussiska bankens seiffror angår, såsom de visa sig i de officiela rapporterna, så äro de af mindre vigt att anföra, åå de äro beroende uteslutande af den riktning, som regeringens politiskt-finansiela åtgärder föranleda, och således icke utgöra något sannt uttryck för den verkliga kommersieltfinansiela ställningea. Den metalliska kassan minskas alltjemt, hvilket National-Zeitung förklarar genom utdragandet ur den allmänna rörelsen af den mängd främmande mynt, som i många år cirkulerat och som tjenat till att ersätta Preussens egen notoriskt allt för ringa tillgång på klingande mynt. Denna ersättping för den främmande myntcirkulationen kunde, säger det officiösa bladet, ju icke komma från annat häll än Banken, och detta, jemte det sedan någon tid så betydligt ökade behofvet af rörelsemedel, är tillräckligt att förklara den jemna minskningen i Bankens metalliska kassa, utan att man behöfver antaga att det tyska galdmyntet tagit vägen till utlandet. — Det officiösa bladets förklaring synes föga tillfredsställande redan derigenom att de främmande myatens aflysning daterar sig först sedan en månad tillbaka, men minskningen i Bankens metalliska kassa jemt fortgått under bela den senare hälften af detta år. Den beräknas från d. 15 juni till d. 30 nov. ända till öfver 30 mill. thaler. Parisbörsen visade under ett par dagar tecken till en verklig paric, dels på grund af ett rykte att diskontot i London skulle komma att förhöjas till 7 2, dels med anledning af en artikel i Journal des Debats, som skildrade statsfinanserna för innevarande och nästkommande år i en ganska mörk dager. I sjelfva verket är ingen, som bar någon kännedom om den franska statens finanser och följt med de deröfver tid efter annan afgifna redogörelserna, okunnig om att ett betydligt deficit uppstått för innevarande år, beroende derpå att flera skattetitlar effektivt giivit mycket mindre inkomst än som beräknadt var. Denna minskning kan antagas för 1874 uppgå till 25 och för 1875 till 34 millioner. Börsens intryck af dessa upplysningar var också snart nog öfvergående, och man afvaktar i afseende på sjelfva sakförhällandet de upplysningar, som finansministern förmodligen ej skall försumma att snart nog framlägga. Myntet i Paris har börjat präglingen af 40 mill i 20-francsstycken, ämnade att ersätta sedlarne d samma valör, hvilka är meningen att så fort ske kan draga ur rörelsen. Cirkulationen af dessa sedlar, hvilken en tid uppgick till 670 mill., har redan nedgått till 360 mill. och för att fullständigt indraga dem skulle således banken utsläppa sist nämnda summa i guld ur sina hvalf. Då tvängskursen fortfarande existerar och icke kan upphäfvas utan bankens eget medgifvande, visar denna åtgärd, att banken både vill och har förmäga att hindra guldkrisen i London och Berlin. Det senare visar Big derigenom, att Banken i närvarande stund bar öfver 13173 mill. francs i guld i sin reserv, men detta oaktadt är åtgärden föremål för mycket klander. Genom att på detta sätt bortplottra sitt guld — uttrycket förefaller oss eget, när den 8. k. bortplottringen gäller en summa af mellan tre och fyra hundra millioneril — tringar Banken landet att ännu längre ligga under bördan af tvängskursen. Anmärkningen må, teoretiskt taget vara riktig, men när allt kommer omkring ha tvångskursen, som knappt något enda ögonblick haft någon tryckande karakter, visat sig ganska nyttig både för Bankens och landets kredit.Z3Den var, när den först infördes, ett palliativ mot den fruktansvärda kris, som man hade anledning att befara, och den blef snart ett verksamt bjelpmedel, när det visade sig, att densamma icke hindrade utlandet från att betrakta banksedeln såsom guldets jemnlike i värde. Tvängskursen bar för franska banken varit ett tillfälligt privilegium vid sidan af de öfriga privilegier, som den fått sig tillförsäkrade, och den bar ärligt gjort rätt derför. Det skall i denna stora institutions historia alltid förblifva ett minnesvärdt drag, att på en tid, då hela landets kredit hvilade på dess skuldror och man hade en kontant utgift af 5500 millioner i guld att utreda till Tyskland, banksedeln ingen gång och detta blott för en kort tid föll i värde mer än 10 samt vida förr än någon financier i hela Europa kunde tro, återtog sin parikurs. — Att bankens styrelse nu, med bibehållande af sitt privilegium, släpper ut en del af den enorma summa, som utan gagn för någon ligger obegagnad i dess hvalf, visar den solidaritet; som eger rum mellan alla de stora penningemarknaderna och från