Göteborgsposten – 8 december 1874, sida 2

let år en solklar sak. Ärbetare. — LV VÄ VÄ--Rättegängsoch Polissaker. PFoliskammaren-. Funnet lik. I gar f. m. påträffades under lraggning liket efter den i gårdagens tidning omnämde sjömannen Simon Carlsson, som drunknade natten till i söndags, stående på hufvudet i leran mellan ett par i Jernvågshamnen liggande fartyg. Den döda kroppen affördes till stadens likrum tör undergående af medicolegal besigtning. Klockstöld. Sedan arbetskarlen Gustaf Berndtsson, boende i haset n:o 9 vid Sillgatan, d. 28 sistl. nov. anmält, att samma dag på e. m. i hans bostad från honom tillgripits ett å väggen derstädes hångande silfvercylinderur med vidfåstad härkedja med lås af guld, tillsammans värdt 30 kr., så anhölls derpå följande dag för detta tillgrepp arbetskarlen Olof Oscar Mattsson, boende i huset n:o 10 Köpmangatan, hvilken vid med honom anstäldt förhör vidgått, att då han ifrågavarande dag omkring kl. 4 e. m. ingått i gården till det af Bengtsson bebodda hus för att besöka sin jemväl der boende moder, han genom fönstret till Berndtssons rum varseblifvit uret med kedjan hänga å väggen derinne; att efter det ban tillika uppmärksammat att nyckeln till rummet sutit i låset, han ingåft dit och tillgripit uret; att han derefter i sällskap med en arbetskarl Edvin Larsson, hvilken väntat å gatan utanför, begifvit sig till pantlånaren Landgrens pantlånekontor vid Kungsgatan och der pantsatt det tillgripna för 5 kr.; att han slutligen på krogar förstört dessa pengar. Arbetskarlen Edvin Larsson hördes jemväl och uppgaf att ban visserligen varit närvarande då Matteson pantsatte uret, men icke egt någon kännedom om tillgreppat, utan trott, att det tillhört Mattsson. i Mattsson införpassades till cellfängelset och målet remitterades till rådhusrätten. Stölder. Sedan hemmansegaren Carl Johan Johausson, trän Fjellabo i Elfsåkers socken af Hallands län, d. 28 sistl. november anmält, att samma dag vid middagstiden från ett bonom tillhorigt å Kungstorget stående åkdon tillgripits 4 st. oberedda färskinn, så har meravämda dag för detta tillgrepp anhållits arbetskarlen Johan Gos:afsson, boende i huset n:o 116 litt E: Annedal i Maj:s 6:te rote, hvilken vid med honom anstäldt förhör uppgifvit, att han å uppgifna platsen tagit ifrågakomna skinn, som? han för 4 kr. 50 öre försält till skinnhandlaren Gustafsson vid Sillgatan. Han sade att han trott skinnen vara fyra andra dylika, som han sjelf kort förut förlorat, ehuru han icke kunde redogöra för när eller huru han kommit i besittuing af de skinn han påstått sig hå förlorat. Gustafsson har till målsegaren återlemnat de penningar han erhållit för de sålda skinnen. Målet remitterades och fick Gustafsson i afvaktan på vidare rausakning vistas på fri fot. — Klamparen Henrik Anderssons hustru, Johanna Maria, boende i huset n:o 49 af Maj:s 2:dre rote, har anmält, att fredagen d. 27 sistl. nov. från köket till hennes bostad bortstulits en portmonnä innehällande 20 kr. Den 1 innev. dec. anhölls för detta tillgrepp enkan Anna Katarina Magnusson, boende i samma hus der tillgreppet skett. Vid med henne anstäldt förhör erkände enkan Andersson, att hon, som biträdt hustru Andersson med vattenbäring, vid ifrågakomna tillfälle, då hon ensam innevarit i köket, funnit portemonnän på golfvet samt upptagit densamma och derur tillgripit en 5-kronorssedel, samt att utan att undersöka huruvida mera penningar funnits i portmonnän, kastat densamma på elden. Målet remitterades till rådhusrätten och fick enkan Andersson under tiden vistas på fri fot. Från Landsorten. Kyrkoherden Weidemans försvinnande. I dag, tisdag, anställes inför rådhusrätten i Upsala förhör med straffången Karolina Nyblom, hvilken, som förut omtalats, sjelf angett sig att ha tagit kyrkoherden Weideman af daga. Då detta brottmål torde blifva ett bland de märkligare, som vid svensk domstol utagerats, vilja vi här, efter tidn. Upsala, i korthet påminna om de tilldragelser, som voro förbundna med kyrkoherden W:s försvinnande: Kl. mellan 3 och 4 e. m. d. 9 okt. 1866 anlände kyrkoherden Weideman till Upsala, åtföljd af sin dotter och tog qvarter hos en handlande Ekelund a Dragarbrunnsgatan. Längre fram på e. m. sågs hr W. i sällskap med klockaren Sandberg från Nora och en studerande Brandberg af Westmanlands nation besöka Wassmuths och Taddei schweizerilokaler. Derefter besökte hr W., i sällskap med kommissarien Boggiano, konditor Nordströms lokal vid stora torget. Omkring kl. !s7 visade han sig i dörren till lägenheten Vauxhall, och då han kl. 7 hemkommit till sitt qvarter, gick han kort åerefter ut i staden, klädd endast i en rock och utan käpp och galoscher. Något efter sju besökte han konsistorienotarien Schagerström, hvarifrån han dock straxt aflägsnade sig. Från denna stund var han spårlöst försvunnen. Alla osann efterspaningar voro fåfånga. Dag efter dag förflöt, utan att någon upplysning om den försvunne prestmannens öde kunde erhållas. Slutligen aflät domkapitlet en skrifvelse till kgs bfhde om saken, hvilken senare myndighet i sin ordning derom utfärdade en kungörelse. Fredagen d. 19 ankommo till Upsala omkring 20 socknemän trån Harbo socken, hvilka hela lördagen anstälde trägna efterspaningar efter deras försvunne sjalaaörjare. Derunder upptäcktes ett ur på skidbordets öfra sida, ungefär 4 alnar: från nordöstra åmuren, hvilket ur befans hafva tillhört kyrkoh. W. Det hade stannat kl. 7 och 40 min., sedan det gått ungefär en qvarts timma efter uppdragningen. Kedjan saknades, hvilket antydde att uret blifvit ditkastadt. Päloljonde måndag kommo 30 socknemän till staden, hvilka fortsatte efterspaningarne, och den 23 uppfiskades med båtshakar kyrkoh. W:s lik strax nedanför Nybron i den stora fördjupningen, som kallas Smäcken. I hans fickor återfunnos portmonnä med 6 rår 43 öre, silfversnus.iosa, urkedja och vigselring, men hans stora plånbok, med inneliggande 60 rdr, saknades. Af den medikolegala besigtning, som kort derefter anstäldes, kunde icke utrönas att han lidit något våld. Detta var allt som kunde upptäckas. Många omständigheter talade för det antagandet, att ett mord var begånget, men de funnos också som antogo att den döde omkommit af våda. Detskall väl nu komma att spridas ljus i det mörker, hvaruti denna hemska sak bittills varit innesluten. Från Utlandet.