Göteborgsposten – 2 december 1874, sida 2

Den s. k. krisen, Den af Svenska telegrambyrån utgifna Correspondance de Stockholm för den 27 nov. innehåller bland annat följande uppsats: Om man får tro vissa utländska tidningar, så skulle en viss osäkerhet, om icke en kris, råda inom den svenska affärsverlden. Vi ha helt nyligen sett ett dylikt påstående i Altonaer Mercur, som innehöll en uppsats, som Aftonbladet för den 19 d:s bar upptagit för att bemöta. Det hade kanske varit bättre något afseende på en artikel, offentliggjord genom ett blad, som är så litet spridt och som sjelf befinner sig och som i enart tio år har glömskans flod, om icke af aktning för dess vördnadsvärda ålder några gynnare haft medlidande med detsamma och tid efter annan försökt att galvanisera detsamma och förläna det, om möjligt, ännu en gång en hederlig anstrykning. Men då andra mera aktade utländska tidnindet oss lämpligt att säga några ord rörande innehållet af dessa meddelande. H Om här funnes en handelskris, så synes: det, som om vi sjelfva borde vara de första, i söm skulle veta något derom, men ingen har bär märkt den. Penningeställningen är god, och ehuru man vet, att en viss försigtighet och tillbakadragenhet måste blifva den nödvändiga följden af de stora 08 088 förr med I : ehuru mindre skarpa än Mercur, så synes I i 4 HH gar, som vintern vanligen hos oss förer med sig, i synnerhet med hänsyn till bruksrörelsen, diskonterar riksbanken ännu i dag utan den minsta svårighet tre månaders vexlar till 5 46, och de andra bankerna diskontera till samma pris vexlar före den 1 januari 1875 och till 6 i 4 vexlar på längre tid, ett diskonto, som är; hvilket torde vara väl kändt, fullkomligt normalt här i landet. Hos oss är det fallet, mer I än i de flesta andra länder, att diskonteringar verkställas genom bankerna; enskilda diskontörer finnas knapt, om man undantager några procentare, hvilkas kunder la jeunesse dorse utgör, eller några afsigkomna affärsmän. Derföre utgöra bankernas officiella rapporter ett temligen säkert medel för att kunna bedöma I affärsstallningen och pennivpgtillgången. Om vi t. ex. taga redogörelserna för den 30 september och den 31 oktober d. å., så finner man der följande uppgifter: i De enskilda bankernas Åportfölj innehöll I i slutet af oktober i rund: tal för 101,394,500 kronor diskonterade vexlar. I slutet af september hade den innehållit endast 95,194,500, och i slutet af september 1873 steg beloppet endast till 81,500,000. Depositionerna stegoi samma banker i slutet af oktober till 195,344,400 kronor och i slutet af september till endast 193,000,000 (i slutet af september 1873 endast 184,000,000). Beloppet af cirkulationsmedel var ungetär detsamma i slutet af oktober och slutet af september. Vid den sir nämda tiden steg hela det belopp, för hvilket de enskilda bankerna voro fordringsegare på I grund af falissementer endast till 130,000 kr. i Dessa siffror synas: bevisa, att här hvarken finnes någon kris eller någon penningbrist eller någon brist på förtroende. De misegynnande konjunkturerna för trä och jern hafva alls icke rubbat de goda firmors kredit, hvilka göra dylika affärer. Hrr I Tiden Nordenfelts obestånd i London har icke det minsta inverkat på Sverge. Handelshuset G. Rooth C:o har aldrig varit en firma, hvars solvabilitet eller vdinsolvabilitetkunnat tjena som något slags regulator; och stockningen (icke fallissementet) i hr G. A. Walls affärer på eamma gång som Edsvalla bolags är så mycket mindre oroande, som man har anledning att tro, att administrationen skall kunna reglera affärerna, utan att det blir någon förlust å någondera sidan. ) Andra fallissementer eller stockniogar af någon betydenhet äro icke i närvarande stund kända, och man anser sig icke heller behöfva frukta några sådana Det är gifvst, att man här såsom annorstädes kan få höra talas om, att den eller den mindre affären går öfver ända, men aldrig sluter någon, om han är aldrig så litet hemmastadd i affärer, häraf till en kris. Altonaer Mercur gör sig löjlig genom ett påstående, att vi i fråga om aktiespekulationer skulle hafva gått längre, än man gjort i sjelfva Tyskland. Vi inskränka oss att anmärka, att hvad man ken kalla ÅGränderpremier eller emission till en kurs utöfver nominalvärdet är någonting höget ovanligt i vårt land. Redaktören af Mercurhar dessutom dömt alldeles skeft om våra skördar detta år. Aftonbladet har häremot att ställa följande officiella uppgifter af år 1874, hvarvid anmärkeg, att de naturligtvis endast kunna vara approximativa. Skörden bar varit i hvete 735,000 tunnor, råg 4,226,000, korn 2,559 000, hafre 6,636,000, blandsäd 915,000. Man har der nära 15,000,000 tunnor säd, hvartill man kan lägga 1112 million t:r potatis. Om man jemför dessa siffror med dem som meddelats af statistiska centralbyrån rörande 1872 års skörd, hvilken ju framhölls såsom öfver medelmåttan, så finner man, att 1874 års skörd öfverstiger 1872 års i hvete med omkrinz 140,000 t:r, i råg med 565,000 ech i potatis med 1,500,000, hvaremot den understiger samma års med 495,000 i korn, 1,123.000 i hafre och 112,300 i blandsäd. Vi tillsluta icke ögonen för den af värdet beroende utjemningen, men vi tro ändå, att öfverskotten fullt upp) Huru dermed i ena eller andra fallet kan gå, torde, såsom af meddelande i gärdagens n:r af tidningen framgår, vara beroende deraf, om en uppgörelse —— — 1— i förbigående sagdt — om man icke stästat befunnit sig i en oupphörlig kris, och som säkerligen för länge sedan skulle hafva passerat ) gar offentliggjort meddelanden af samma art, i