AAA A a — Bref från Paris. (Korrespondens till Göteborgs-Posten). Municipalvalen. — Partierna. — Bonapartisternas sammanhällning i den öfriga villervallan. — Thiers. — Ett förslag till slut på den konstitutionella tvisten. — Republikens staty. — Times korrespondent. — Den nya stora operans öppnande. — Ambroise Thomas eller Gounod. — En komposition. — Kristina Nilssons tvärsäkerhet. Påris den 24 november 1874. Fyrahundratjugoåttatusen fyrahundrafemtiosju ledamöter af municipalråden att välja i tretiofyratusen niohundratretton särskilda kommuner — det var hvad Frankrike hade att göra i söndags. Ännu återstå att göra, nästa söndag, valen i Paris. Huru valen i detalj utfallit, politiskt taget (ty, såsom jag förut omtalat, har man lyckats att öfverallt ge dessa val den politiska karakter, som både lagen och deras rätta beskaffenhet rätteligen frånkänner: dem), derom torde knappt sjelfva regeringen ännu kunna bilda sig en klar föreställning. Men så mycket är tydligt, att i de stora städerna valen utfallit icke allenast i republikansk, men i rent radikal anda, hvaremot de konservativa segrat på de flesta ställen på landsbygden. Denna utgång, som var att förutse, har likväl här och der hos de moderata republikanerna förorsakat en verklig bestörtning, såsom t. ex. i Marseille, der det gamla municipalrådet, kändt för sina konflikter med prefekten: och som genom dessa ansåg sig ha gitvit frihetens sak tillräckliga garantier, icke lyckades på sin lista få mer än 7700 röster, då den röd-radikala listan, uppgjord af en hemlig centralkomits, segrade med 18,500. Ötver 30,000 valmän afböllo sig från att deltaga i voteringen. Det är endast i några få städer af betydenhet (Avignon, Nimes, Dunquerque, Caön och några andra) som de monarkiska listorna segrat. Eadast på ett par ställen har ordningen blifvit störd derigenom, att folkhopar rusat in i salen och hindrat de konservativa från att votera. — Det kommer nu att bli i alla tidningar långa utläggningar om de föregångna valens rätta betydelse, och hvarje parti skall söka att utdraga någon fördel. deraf för sig. För den, som utan någon fördom och förkärlek betraktar förhållandet, framgå två säkra resultat, det ena, att städerna äro mera och landsbygden mindre än man kunde förmoda avgripna af den ultrarevolutionära andan, det andra, såsom korollarium deraf, att hvilken styrelseform som än kan blifva uppburen af den allmänna opinionen, icke blir det den konservativa republiken! Från den politiska verlden är för öfrigt föga nytt. Om den hållning, som regeringen skall intaga vid nationalförsamlingens sammanträde, kan så mycket mindre någonting sägas på förhand, som det återstår att se, hvilken hållning församlingen sjelf kommer att visa. Partiernas ställning sinsemellan är långt ifrån att vara klar och det torde komma att passera flera dagar inuti december innan nödiga förberedande aftal och negociationer hunnit bli gjorda. Hvad bonapartisterna angår, på hvilka den allmänna uppmärksamheten börjar att falla allt mer och mer, dels för de segrar, som partiet vunnit i fyllnadsvalen till nationalförsamlingen under sommaren, dels emedan denna i sig sjelf föga talrika grupp likväl skall förmå att i sista hand ge utslag i voteringarne genom att kasta sig öfver på den ena eller den andra sidan — så bestämmes deras fälttågsplan först i dag i den sammankomst, som hålles omedelbart efter Rouhers hemkomst från Chiselhurst. Det har der varit ett privatråd sammankalladt af några kejsaredömets gamla dignitärer, Rouher, Fleury, Gramont, Chevreau, Pietri, Mouchy m. fl., efter hvilkas hörande och råd kronprinsen och kejsarinnan gifvit sina förhållningsorder åt partiet i dess helhet. — Inom de andra partierna, undantagande den radikala venstern, hvilken, likasom bonapartistorna, vet hvad den vill, råder, säger man,