Göteborgsposten – 30 november 1874, sida 1

— Fröken de Meilly har blifvit adopterad af sin tant. marquisinnan de PrG-Gilbert. Marquisinnan är rik; ifall vicomten, om hvars första förening hon är okunnig, gifter sig, skall hon lyda slägthögmodet och göra sin niece arflös. Men jag vill, att min hustru skall vara rik, jag sjelf har förslösat mitt fädernearf. — Jag förstår er, sade jag föraktligt. — Nå väl, fortfor han, vicomten ligger der; han sofver, jag skall döda honom, och jag skall på det sättet vara fullt säker på att han ej skall gifta sig med er. Han förenade ord med åtbörd och sigtade mot herr de Maillys panna. — Om ni yttrar ett ord, om ni tager ett steg, sade han, så dödar jag honom! Lyssna nu till hvad jag har att säga. — Min Gud! mumlade jag, vansinnig ef förskräckelse, hvad vill ni göra med mig? Döda mig, om ni vill, men skona honom ... Nåd! — Sitt er vid detta bord och skrif efter min diktamen. Jag lydde... Om denne man i detta ögonblick fordrat, att jag skulle ha tryckt en kyss på hans panna, skulle jag ha gjort det för att rädda herr de Mailly. Det var då denne usling dikterade för mig detta afskyvärda bref, som skulle vara verktyget för hans mörka planer. När detta bref var skrifvet, tog han det och visade mig ett krucifix, upphängdt på väggen. — Nu, sade han, skall ni inför denna Guds bild och vid er fars hvita lockar svärja, att hvad jag må göra, hvad